Open Access
Open Access
Open Access är en metod att fritt tillgängliggöra forskningsresultat på internet. Med fri tillgång (Open Access) menas att det är fritt för var och en att läsa, ladda ned, skriva ut, kopiera och sprida ett verk förutsatt att upphovsmannen på lagenligt vis alltid tillkännages. Begreppet myntades 2002 i Budapest Open Access Initiative.
Ofta avses publikationer när man talar om Open Access, men Open Access tillämpas även på rådata, metadata, källmaterial, bildmaterial i digitalt format, multimedia, etc.
Det finns flera fördelar med Open Access. Forskningsresultat sprids snabbare och får större genomslagskraft vilket innebär fördelar både för forskarna och för samhället som kan dra nytta av nya forskningsresultat.
Ett vanligt argument för Open Access är att den forskning som bedrivs med offentliga medel också skall göras tillgänglig för allmänheten.
KTH:s rektor har antagit en policy angående vetenskaplig publicering vari framhävs att KTH:s forskare bör sträva efter att publicera sig Open Access.
Finansiärer med krav på Open Access
Många forskningsfinansiärer kräver idag att forskarna ska publicera sig Open Access för att få bidrag. Det gäller både svenska och internationella finansiärer som exempelvis VR, Europeiska forskningsrådet etc. Allt fler finasiärer kräver också Open Access till forskningsdata.
I SHERPA/JULIET kan du söka efter internationella forskningsfinansiärer och se vad de har för villkor avseende Open Access till publikationer och forskningsdata.
Att publicera Open Access
Man talar om två vägar till Open Access:
- Den Gröna vägen - parallellpublicering - innebär att man efter publicering hos ett förlag, deponerar en kopia av artikeln i ett institutionellt arkiv eller ett ämnesarkiv. DiVA är KTH:s institutionella arkiv. Flertalet förlag tillåter detta. Se Sherpa/Romeo.
- Den Gyllene vägen- innebär att man publicerar sig i en Open Access-tidskrift där artikeln direkt blir fritt tillgänlig. Det finns idag över 8 000 OA-tidskrifter indexerade i DOAJ (Directory of Open Access Journals).
Det finns också en mellanväg som brukar kallas Hybrid Open Access. Det innebär att en författare har möjlighet att, mot en ofta ganska hög avgift, betala för OA av just den artikeln i en för övrigt prenumarationsbelagd tidskrift.
OA-publicera vid KTH:
Oavsett hur du väljer att publicera din forskningsartikel, så tänk på att det är bra att behålla rätten till din egen text. Ett sätt är att sätta en CC-licens på ditt arbete. Detta måste du i så fall göra innan du har skrivit avtal med ett förlag.
Läs om Creative Commons.
Många OA-tidskrifter låter författaren behålla upphovsrätten till sin artikel. Men det är ingen självklarhet. Kontrollera därför först i DOAJ innan du väljer tidskrift.
För närvarande har KTH avtal med följande OA-förlag:
Hindawi - KTH:s forskare får gratis publicera sig i Hindawis tidskrifter.
BioMed Central - KTH:forskare får 15% rabatt på publiceringskostnaden hos alla tidskrifter inom SpringerOpen, BioMed Central och Chemistry Central.
Royal Society of Chemistry - (RSC) – RSC har lanserat programmet Gold for Gold som för KTH:s del innebär att under år 2013 får 18 artiklar publiceras OA utan publiceringskostnad. Läs mer om erbjudandet.
För att parallellpublicera vid KTH används KTH:s publikationsdatabas DiVA.
Läs mer:
BOAI (Budapest Open Access Initiative)
Har du frågor om Open Access eller vill ha hjälp med parallellpublicering och tolkning av avtal är du välkommen att fråga oss.
