Fisk- och grönsaksodling hemma: så blev det

Stadsodling under tak. Kan det vara något som intresserar människor?!

Om du frågar Annika Carlsson-Kanyama, docent vid KTH och projektledare för "Det kretsloppsanpassade växthuset som bostadskomplement", är svaret tveklöst ja. Under projektets gång har hon och kollegorna sett ett stort intresse bland en mängd intressentgrupper som boende, mäklare, möbel- och vitvarutillverkande bolag, politiker, byggföretag och medier.

Just det stora intresset för stadsodling inomhus är också ett av många forskningsresultat.

– Som en del av forskningsarbetet så genomförde vi enkäter och intervjuer, och uppfattningen var att odling inomhus är en spännande idé som kan komma på bred front inom en tioårsperiod. IKEA läste till exempel om forskningen i medierna, och kom och besökte oss. De är på gång att ta fram nya möbler för ändamålet. Electrolux har också visat ett intresse för vårt arbete. I deras fall handlar det om vitvaror som erbjuder de boende möjligheten att odla på framsidan av exempelvis kylskåp, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Det roliga med studierna av odla inomhus-intresset är att även de som inte var så intresserade från start blev intresserade en del av de alternativ som vi erbjöd i det gröna köket. När det gäller storleken på den egna odlingsytan i ett takväxthus så var tio kvadratmeter det mått som vi undersökte intresset för.

– Det blir lite som en kolonilott på taket. Där kan man sitta bland sina växter och titta ut över nejderna, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Hon fortsätter med att berätta att forskningen gått ut på att studera en hel del aspekter med växthus på tak, odling inomhus och växthus på fasader. Det handlar om att förlänga odlingsäsongen genom att göra det inomhus.

Även här finns det en hel del att rapportera.

– Vi har undersökt läget, och växthus på tak innebär inte särskilt mycket extra belastning för takkonstruktionen. Vi har sökt forskningspengar från Vinnova för att bygga takväxthus i ett miljonprogramsområde i Botkyrka. En del av de här husen i området är faktiskt redan anpassade för två extravåningar, så det är inga problem med takväxthus där, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Hon tillägger att takväxthus i miljonprogramsområden både skulle bidra till att göra det mer attraktivt och förhoppningsvis till att öka kommunikationen mellan människor.

Bland de mer konkreta och fysiska resultaten av forskningen återfinns en vattenkyld LED-lampa samt skisser och kostnadsförslag på en odlingsbänk.

– Den vattenkylda LED-lampa har byggts i fyra exemplar och framgångsrikt installerats i en fisk- och grönsaksodling. Varför vattenkyld? Jo, ljusstarka LED-lampor blir väldigt varma och måste kylas. Här kan man förstås använda en fläkt, men de både låter och drar el. Om man har lampan i en odling kan man kyla den med vatten. Det varma vattnet leds sedan till en fisktank. Fiskarna där vill ha det varmt och mysigt, och överskottsvärmen från lampan gör nytta istället för att gå till spillo. Tomaterna växer dessutom alldeles utmärkt med hjälp av dessa LED-lampor, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Odlingsbänken å sin sida kan i produktion kosta cirka 1 600 kronor.

– Det roligaste med denna forskning är framför allt att vi fick igång en fisk- och grönsaksmöbel som fungerar i ett kök. Tomaterna växte, liksom fiskarna. Sedan finns det naturligtvis en del kvar att göra. Det måste exempelvis finnas plantor att köpa både under hösten och vintern för att de boende ska kunna odla även då. Vidare är inte vi några odlings- eller ljusexperter, så det vore intressant att få hjälp med näringsbiten för plantor och djur. Viktigt är att  optimera exempelvis en tomatskörd och då samtidigt studera ljusbehovet ur ett energieffektivt perspektiv. Mer användaranpassad odlingsteknik behövs också. Jag skulle vilja sätta upp flera parallella gröna kök för att studera dessa aspekter, säger Annika  Carlsson-Kanyama.

Hon lägger till att tre av grejerna från det gröna köket har Tekniska Museet nu tagit över: Det handlar om odlingstavlan, odlingsväggen och odlingslampan.

Vidare berättar Annika Carlsson-Kanyama att det vid diskussioner med olika byggbolag framkommit att det viktigaste för en byggherre är att det finns alternativa användningsområden för växthus som för tillfället inte används för odling.

Rapporten med alla forskningsresultat kan laddas ner här: bit.ly/1huKoQ3

Projektet ”Det kretsloppsanpassade växthuset som bostadskomplement” har finansierats av Delegationen för hållbara städer. I det har forskare, konsulter och studenter under 2013 utvecklat, testat och utvärderat olika lösningar för att odla under tak i eller nära bostaden.

För mer information, kontakta Annika Carlsson-Kanyama på 070 - 958 88 97 eller annikack@kth.se.

Peter Larsson