Så ger alger en renare havsmiljö
Alger uppgraderas från miljöproblem till värdefull naturresurs och råvara.
– Faktum är att alger kan ta upp kväve ur vattnet lika effektivt som ett reningsverk, säger KTH-forskare Fredrik Gröndahl. Han leder projektet Seafarm, som omvandlar alger till miljövänlig mat, medicin, plast och energi.
Övergödningen av våra hav ger en överproduktion av alger. Badstränder blir oanvändbara på grund av algblomningen, och hela ekosystem rubbas.
– Men i vår forskning vänder vi på resonemanget och ser algerna som en resurs. Vi samlar in algöverskott längs kusterna och odlar nya alger till havs, säger Fredrik Gröndahl.
Redan nu plockas vilda alger upp ur havet vid skånekusten för att omvandlas till biogas. Och bara längs Trelleborgs stränder finns enligt Trelleborgs kommun ett överskott av alger som motsvarar energin från 2,8 miljoner liter diesel.
Nästan tre fjärdedelar av jordens yta täcks av hav, och haven har en lika stor produktionskapacitet som land. I dagsläget utnyttjar människan 40 procent av produktionen från land-ekosystemen medan bara 1 procent av havens ekosystem används.
– Tyvärr består den procenten i dagsläget till största delen av rovdrift, där industrin fiskar upp allting och dammsuger havsbottnar. Vi behöver nya lösningar, som att skörda algöverskott till bränsle och odla nya, rena alger till specialprodukter och mat, säger Fredrik Gröndahl.
Alger som stärker havsmiljön
Han berättar att alger innehåller vitaminer, aminosyror och mineraler, faktiskt hela periodiska systemet, inklusive järn. Algerna kan ätas direkt eller tillagas, och intresset för algprodukter i livsmedel har ökat i Sverige på senare år, bland annat tack vare asiatisk matkultur. Även kryddor och matolja kan framställas av alger.
– Exempelvis innehåller så kallad sockertång, eller tare, upp till tre gånger så mycket socker som sockerrör. Det är förstås bara dumt att belasta jorden med bruk av oljepalmer och sockerrör, när motsvarande produkter kan framställas på ett ekologiskt hållbart sätt av alger, säger Fredrik Gröndahl.
Alger kan i framtiden vara en del i foder som kan ersätta det miljöbelastande fiskmjöl som är vanligt förekommande i foder till bland annat hönor och grisar.
Dessutom matas odlad lax i dag med fiskmjöl från vildfångad fisk, och beräkningar visar att det kostar hela 5 kilo vild fisk att framställa 1 kilo odlad fisk.
– Det är förstås ingen bra idé att mata fisk med fisk. Här kommer algfoder att göra stor nytta för miljön. Dessutom räknar vi med att Seafarms algodlingar kan gynna havsmiljön i stort, eftersom de bildar sekundära rev i fria vattenmassor. Den sortens rev lockar till sig fiskar och andra djurarter, berättar Fredrik Gröndahl.
– Dessutom gör vi en miljöinsats, dels när vi tar vara på algöverskott som annars bidrar till övergödningen av vattnet, och dels när vi odlar alger som faktiskt suger upp kväve och fosfor ur havet.
Odling i tunnor till havs
En snabbväxande algsort som valts ut till Seafarms odlingar är brunalgen sockerrtång, även kallad kelp.
Algodlingen liknar mussel-odling, bestående av tunnor och rep som algerna hänger i. På vintern kan odlingen sänkas djupare ner i vattnet för att undvika isbildning.
Kusterna i Sverige är enligt Fredrik Gröndahl perfekta för odling av stora alger (makroalger) – här finns mycket skärgård och skyddade områden. Allt som krävs är solljus för att algerna ska växa ett par meter per säsong, och den första odlingsfarmen finns redan i drift, i Skagerraks vatten utanför Strömstad.
Vilka är då nackdelarna med Seafarms algodling?
– Det finns ett visuellt problem för vissa, eftersom viken vid kusten blir full av tunnor. ”Inte i min badvik”, kan reaktionen bli. Men vi räknar med att det tar ett tag att skapa acceptans för den här sortens projekt, säger Fredrik Gröndahl.
Ett annat problem forskarna ska titta närmare på är att riktigt stora odlingar kan visa sig ha en viss vågdämpande effekt, som kan påverka rörelser i vattnet och havsmiljön. En viss mängd alger kan falla till botten och skapa lokal syrebrist när de bryts ner, men problemet befaras inte bli så stort.
Energiskog till havs och samhällsnytta
Seafarm-projektet kommer enligt Fredrik Gröndahl att bidra till landsbygdsutveckling i Sverige.
– Vi skapar jobb året runt, bland annat i de så kallade sporofytfabrikerna på land, där man inledningsvis sår in alger på rep. När miniplantor (sporofyter) har bildats sänks de ner och får växa till sig i havet.
När algerna efter cirka ett halvår har vuxit till sig på repen plockas de upp och förädlas på land, genom processer i bioraffinaderier.
– Det blir som en energiskog till havs. Vi planerar att bygga stora farmar på 2 hektar redan från början, eftersom intresset för verksamheten kommer att växa snabbt när fler odlare och entreprenörer vaknar och kommer in i bilden…
– Min vision är att vi om 15 år har många stora algodlingar längs våra kuster. Och att Seafarm har bidragit till att skapa en ny näring som folk kan försörja sig på.
Text: Katarina Ahlfort
För mer information, kontakta Fredrik Gröndahl på 08-790 6158, eller fredrik.grondahl@abe.kth.se.
Fredrik Gröndahl medverkar i det akademiska diskussionsprogrammet Crosstalks den 18 september. Se programmet här: