Vilken utbildning skall de tekniska högskolorna erbjuda?
Vad är en ingenjör? Finns det för många ingenjörsutbildningar? Varför är det bara NV-programmets kurser som ger behörighet och meritpoäng? Vilken utbildning skall de tekniska högskolorna erbjuda i framtiden?
De senaste 20 åren har inneburit att allt fler ungdomar går vidare till högre studier och arbetsmarknaden har förändrats, särskilt vad gäller teknikområdet.
Antalet högskolor med teknisk utbildning har samtidigt ökat.
De flesta lärosätena har mött konkurrensen om studenterna med inrättande av nya program med nya ”mer lockande” namn.
Den mer eller mindre påbjudna Bologna-strukturen har förändrat upplägget på framförallt civilingenjörsprogrammen men även på högskoleingenjörsutbildningen. Bolognastrukturen innebär också möjligheter att erbjuda andra utbildningar än de traditionella yrkesutbildningarna.
Delprojekt tre Teknikutbildarnas potential vill söka svar på frågorna kring hur vi kan attrahera fler motiverade studenter till teknisk utbildning.
- Vilken är ingenjörsyrkets attraktionspotential?
- Hur får vi fler kvinnor att vilja söka sig till teknisk utbildning?
- Vad är teknikvetenskap, vad är en ingenjör?
- Vilken utbildning skall vi utveckla och erbjuda för att kunna rekrytera från andra program än NV och T?
Teknikvetenskap - ett område för skola och lärarutbildning?
Frågorna som ställdes i delprojekt 3 är fortfarande under diskussion. Projektet avser initiera seminarier och möten tillsammans med bl.a. Teknikdelegationen och Teknikföretagen.
Under våren 2009 har ett betänkande om en ny lärarutbildning kommit på remiss och den 14/5 presenterades propositionen ”Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan” Samtidigt fick Skolverket uppdraget 2011 där ämnen och ämnesstruktur för samtliga ämnen, inklusive teknikämnet skall omarbetas. Ett nytt betygsystem skall dessutom införas i grundskola och gymnasium.
Projektet har identifierat en unik möjlighet att skapa ämnesområdet teknikvetenskap med en tydlig progression i såväl lärarutbildning som i grundskola och gymnasium. KTH har i ett brev till Skolverket markerat möjligheten till detta. Teknikämnet i dagens grundskola vilar på en svag grund såväl i lärarutbildningen som i undervisningen. Det finns ingen rak koppling mellan teknik i grundskolan och gymnasiets teknikprogram som det t.ex. finns för naturvetenskapen. Sveriges ingenjörsutbildningar ställer krav på naturvetenskaplig behörighet till högre teknisk utbildning och kan inte identifiera motsvarande behörighet i Teknikprogrammets struktur och kursutbud.
Projektet föreslår i ett brev till Skolverket att de högre tekniska utbildningarna, tillsammans med Skolverket, grundskolan och gymnasieskolan, utvecklar området teknikvetenskap i grundskola och gymnasium och, i samarbete med Högskoleverket, även i den kommande lärarutbildningen.
KTH har representanter i Skolverkets expert- och arbets-grupper såväl för grundskolans teknikämne som gymnasieskolans teknikprogram. KTH avser att bilda en intern referensgrupp för att kunna bidra till den önskade utvecklingen. KTH avser här söka stöd i nätverket Ung Ingenjör och i såväl TUF/RET-grupperingen som i samverkansgruppen för högskoleingenjörsutbildningarna.
Teknikvetenskap i skola och lärarutbildning - verktyg och mål
| Verktyg | Mål |
|---|---|
| • Skola 2011 | • Åk 1-3 |
| – översyn av teknikämnet, startar nu | – Teknikvetenskaplig orientering |
| • Gymnasiereformen | • Åk 4-6 |
| – Teknikprogrammet blir utpekat studieförberedande | – Teknikvetenskaplig fördjupning |
| – Övergångsregler till gymnasiet | • Åk-7-9 |
| – Nya behörighetsregler till högskolan | – Teknik som förbereder för gymnasiestudier |
| • Lärarlyftet – lyfter dagens lärare | • Gymnasiet |
| • Ny lärarutbildning – tillverkar morgondagens lärare | – Studieförberedande teknikvetenskapsprogram |
| – Och Teknikkunskap valbar kurs i gymnasieskolan | |
| • Högskolan | |
| – Naturvetenskap och/eller teknikvetenskap ger behörighet |
