Till innehåll på sidan

Frågor och svar

Här hittar du de vanligaste frågorna vi får om donationer till KTH.

Varför behöver KTH ökad extern privat finansiering?

KTH:s forskning och utbildning finansieras dels genom högskoleanslag, dels genom extern finansiering från både offentliga och privata aktörer. Med en högre grad av oberoende finansiering från privatpersoner, företag och stiftelser kan KTH fokusera än mer på långsiktig och flexibel forskning – där såväl djärva som framsynta frågor kan få svar.

Den privata externa finansieringen är ett komplement till de ordinarie anslagen. Det ger forskarna en större flexibilitet och möjliggör en längre forskningshorisont i våra projekt.

Extern privat finansiering kan ge:

  • Ökad frihet i valet av strategiskt viktiga forskningsområden
  • Möjlighet att forska ur ett mer långsiktigt perspektiv och etablera fler långsiktiga relationer
  • En offensivare ansats i forskningen
  • Möjlighet att etablera större tvärvetenskapliga initiativ som annars har svårt att få finansiering
  • Ökad flexibilitet
  • Intensifierad forskning inom specifika områden, vilket kan leda till snabbare resultat

Räcker inte de statliga anslagen för att finansiera svensk forskning?

De statliga anslagen täcker ungefär hälften av KTH:s omsättning idag. En fjärdedel kommer från anslag som söks i konkurrens från forskningsstiftelser och EU. Resterande medel kommer från samarbeten med företag och organisationer samt privata stiftelser och övriga finansiärer. Statlig finansiering är många gånger också behäftade med krav på annan finansiering eller samarbeten som till viss del begränsar handlingsfriheten i forskningen. Om KTH ska kunna förbli ett internationellt toppuniversitet krävs det att vi kan bedriva forskning med djärv ansats och längre tidsperspektiv. Utan kompletterande finansiering är det inte möjligt.

Vad gör KTH:s rådgivande kommitté för fundraising?

KTH:s rådgivande kommitté för fundraising är en extern rådgivande grupp vars huvuduppgift är att bistå KTH i relationsbyggandet med potentiella finansiärer.

Gruppen utgörs av personer från näringsliv och samhälle och är en mix av finansiärer, personer med mycket starka nätverk och personer som kan ge ett ambassadörskap för KTH.

Vad händer med universitetets opartiskhet när ni får in stora summor privata medel?

Akademisk integritet och frihet är kärnan i all högre utbildning. Oavsett finansieringskälla är detta vår ledstjärna. Privata externa medel är inte, och ska aldrig vara, en ersättning för offentlig finansiering, men de är ett mycket viktigt komplement till de ordinarie anslagen och en metod, bland flera, för att bygga relationer med det omgivande samhället.

KTH har en policy för att säkerställa att vi följer de etiska riktlinjerna.

KTH:s riktlinjer för donationer

Varför ska jag ge till KTH?

Som Nordens största tekniska högskola som dessutom är strategiskt belägen med närhet till många företag samt Karolinska Institutet och Stockholms universitet spelar KTH en mycket stor roll inte bara för Stockholmsregionen utan för alla svenska företags försörjning av ingenjörer.

KTH har kapaciteten – och ambitionen – att bedriva banbrytande och djärv forskning som kan ge svar på många av de stora frågor samhället nu ställs inför. Det handlar om vårt hållbara samhälle, om livskvalitet och hälsa och om framtidens ingenjörer.

Vart går pengarna?

Grunden för nya forskningsgenombrott är duktiga forskare, professorer och doktorander. Hit går därför en stor del av pengarna. Medel går också till att bygga upp nya laboratorium, forskningscentrum och att köpa in utrustning. En del av pengarna går till stipendier för talangfulla studenter som på det här viset får möjlighet att, oberoende av ekonomisk status, komma till KTH och ta sin masterexamen.

Som finansiär väljer du själv vart pengarna ska gå. Men oavsett vilket område vid KTH du väljer att stödja, kan du vara trygg i din förhoppning om att vi använder dem på bästa sätt för att skapa nya möjligheter.

Jag kan inte skänka så mycket, gör verkligen mina pengar någon skillnad?

Varje gåva, oavsett storlek, gör skillnad. Det kan vara just ditt stöd som i förlängningen resulterar i banbrytande forskningsresultat, en enastående företagsledare eller helt enkelt en bättre och mer givande studietid.

Jag vill stödja ett forskningsområde eller ett projekt som ligger mig varmt om hjärtat. Hur gör jag?

Kontakta Development Office. Tillsammans skräddarsyr vi en bra lösning. Du vet precis vart pengarna går och vad vi har kunnat åstadkomma tack vare din insats.

Hur ser KTH:s riktlinjer för donationer ut?

KTH har policys kring mottagande av donationer och externfinansiering som t ex sponsring samt för förvaltning av stiftelsemedel och donationsmedel.

KTH:s riktlinjer för donationer

Vilka olika sätt att ge finns det?

Du kan ge en minnes- eller högtidsgåva, skänka skattebefriad aktieutdelning, skriva ett testamente eller skapa en stiftelse/fond.

Läs mer om olika sätt att stödja

Bor du i USA finns möjlighet att ge donera skatteförmånligt via American Friends of KTH.

Läs mer om hur du donerar från USA

Hur vet jag att mina pengar gör nytta?

KTH:s vision handlar om att KTH ska vara med och bygga en ljusare framtid. Bakom de vackra orden finns en högst konkret verklighet där KTH:s spetsforskning inom exempelvis sjukdomsdiagnostik, förnybar energi eller virtuell industriproduktion är avgörande för människans stund på jorden och för framtida generationer, liksom för Sveriges välfärd och konkurrenskraft.

På KTH har vi en god och lång tradition av samverkan med det omgivande samhället och näringslivet. Detta växelspel har pågått i snart tvåhundra år och har bidragit till framväxten och utvecklingen av det moderna Sverige. Tekniska lösningar är livsviktiga för såväl människans som samhällens utveckling och framtid.

KTH har kapaciteten – och ambitionen – att bedriva banbrytande och djärv forskning som kan ge svar på många av de stora frågor samhället nu ställs inför. Det handlar om vårt hållbara samhälle, om livskvalitet och hälsa och om framtidens ingenjörer.

Vi arbetar med en tydlig och strukturerad återrapportering till våra finansiärer. Hur återrapporteringen skall se ut bestäms i de enskilda fallen och diskuteras fram tillsammans med våra finansiärer.