Den svenska paradoxen ifrågasätts

I själva verket är svenska universitet, och Stockholmsregionen i synnerhet mycket bra på att kommersialisera och nyttiggöra vår forskning, vilket också visar sig i flera internationella studier och som nu ligger till grund för ett nytt forskningsområde inom KTH. Detta är något som presenterades på ett lunchseminarium arrangerat av KTH Näringslivssamverkan i samarbete med avdelningen Affärsutveckling och entreprenörskap den 30 november.

Professor Eric Giertz, som leder avdelningens forskningsverksamhet, presenterade det nya forskningsområdet där de systematiskt studerar hur teknisk forskning på olika sätt kommer till användning och gör nytta i samhället. Under hösten har bl.a. forskningsingenjör Petter Johansson påbörjat en kartläggning av hur KTH:s energiforskning nyttiggörs. I någon mån sker det genom att nya företag startas för att kommersialisera konkreta forskningsresultat men i huvudsak nyttiggörs forskningen i redan etablerade företag.

Stockholmsregionen, ofta med KTH som nav, ligger i de senaste rankinglistorna högst inom Europa vad det gäller dynamik och innovation. Undersökningen European Regional Innovation Scoreboard mäter bland annat sysselsättningsgraden och rankar där Stockholm som nummer ett.  En annan undersökning, The Global Competiveness Report 2010-1011, sätter Stockholmsregionen på sjätte plats, tätt bakom fem amerikanska regioner, däribland Scilicon Valley.

-          Jag är övertygad om att KTH spelar en viktig roll när det gäller kommersialisering. Nu ska vi bevisa att det också är så, och berätta om det för omvärlden, säger Eric Giertz, professor inom affärsprocesser och strukturförändringar på avdelningen Affärsutveckling och entreprenörskap.

Den senaste RAE-studien visar att ungefär 30 KTH-forskare söker patent varje år. 3-4 forskargrundade företag avknoppas från KTH per forskningsmiljard, vilket ligger väl i paritet med de mest framgångsrika amerikanska universiteten.

En annan anledning att Stockholmsregionen hamnar högt på rankinglistorna är det faktum att hälften av Sveriges FoU-intensiva SME-företag (10-49 anställda) finns här och hälften av Sveriges forskningsinstitut. Universiteten, och inte minst KTH, spelar en viktig roll i utvecklingen.

Kommersialisering av forskning sker på många olika sätt, bland annat genom nya företag startas baserade på forskning från KTH, genom forskargrupper som till exempel jobbar med produktutveckling på uppdrag av ett företag, partnerföretag som går in i långsiktiga samverkansprojekt med centrumbildningar. Men hur detta går till i praktiken, och i vilken omfattning är saker som vi idag har för lite kunskap om och som Eric Giertz och hans kollegor nu ska titta närmare på.

Forskningsprojektet ligger väl i tiden då vi ser att forskningsfinansiärer ställer allt högre krav på förmågan att visa hur forskningen ska nyttiggöras och kommersialisering blir en allt tyngre utvärderingsaspekt inom RAE-sammanhang.

Utgångspunkten är en kartläggning som gjorts över 11 olika vägar till kommersialisering som redan nu finns att ta del av på avdelningens hemsida. Genom konkret forskning ska teamet hitta exempel och beskrivningar över hur dessa olika vägar fungerar i praktiken.

-          För oss är det A och O att få bra kontakt med forskare inom KTH och på andra lärosäten för att få input till våra studier. Vi tror också att vi kan hjälpa olika forskargrupper att beskriva hur deras forskning nyttiggörs, vilket de kommer ha nytta av inför kommande RAE, berättar Eric Giertz.

Forskningsingenjörer Petter Johansson genomför just nu en pilotstudie inom energiområdet. I samarbete med Industriell teknik i Uppsala och energiplattformen på KTH studerar han alla forskningsenheter med energikoppling på de tekniska universiteten i Mälardalen.

-          Vi undersöker både universitetens kopplingar utåt, och företagens kopplingar tillbaka in till universiteten, vilket bör ge oss en heltäckande bild av området, berättar Petter Johansson

Forskningsgruppen har tagit fram ett praktiskt verktyg vars resultat har stora överlapp med RAE:n och som kommer vara till stor nytta för många forskargrupper inom KTH. Verktygen består av fyra steg. Först genomförs intervjuer med forskningscheferna, därefter får hela teamet, från doktorander till professorer, besvara en online-enkät. Datan matas in i en rapportmall som sedan bearbetas och omvandlas till en värderapport.

-          Alla forskningsprojekt som ingår i studien får ett värdedokument som kan användas i RAE:n och som underlag för externa ansökningar, berättar Petter.

Petters Johansson studie kompletteras sedan av studier av företagens kopplingar in till universiteten. Den samlade empirin tros ge en heltäckande bild av hur och i vilken grad forskningen nyttiggörs och kommersialiseras inom Stockholmsregionen.

Studien inom energiområdet ska sedan följas upp inom fler områden: ICT, transport, life science och material.

-          Vi tycker det är viktigt att studera om den Svenska paradoxen existerar. Om vi verkligen ska sända budskap om att vi är så dåliga på kommersialisering eller om vi med stolthet kan berätta varför vi är så bra, säger Eric Giertz.

Avdelningen Affärsutveckling och Entreprenörskap, inrättades på institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation den 1 januari 2011. Avdelningen ansvarar bl.a. för ett internationellt masterprogram i entreprenörskap och för KTH:s kurser i Stockholms School of Entrepreneurship. Avdelningens chef, docent Terrence Brown, kunde berätta att avdelningen nu har 17 personer knutna till sig på hel- eller deltid. För mer information: www.busdevent.com

Emma Ny