Donationer ger snabbare genombrott i forskningen
Engagerade människor som vill se sina pengar göra skillnad ska se donationer till KTH som sin möjlighet att bidra till att driva samhällsutvecklingen framåt. Det menar Philip von Segebaden, chef för KTH:s nybildade fundraising-grupp. Han kommer närmast från Karolinska institutet (KI), där han arbetade under fem år och var med och samlade in en miljard kronor till medicinsk forskning.
I en tid då st atliga anslag stagnerar behöver lärosätena hitta finansiering på annat håll för att kunna fortsätta att ligga i framkant i såväl forskning som utbildning. Därför är Philip von Segebaden övertygad om att KTH:s nya satsning på fundraising är riktig och att initiativet kan leda till betydande kapitaltillskott till universitetets forskning.
– Det är klart att jag tror starkt på KTH:s möjligheter att attrahera donationer, annars hade jag aldrig tagit jobbet. Vi arbetar med stora frågor inom områden som engagerar många, som medicinsk teknik, klimat, miljöoch energi. Vi har också fördelen att många av våra studenter går vidare till höga poster i näringslivet, säger han.
Ett slående exempel på när goda relationer och intressant forskning attraherar är den stora donation, på 70 miljoner kronor, som KTH i början av året fick av Kerstin och Rune Jonasson. Rune Jonasson är alumn från KTH och pengarna skänktes till forskning inom medicinsk teknik. Donationer från privatpersoner, stiftelser och företag ska inte blandas ihop med sponsring, betonar Philip von Segebaden.
– Sponsring utgår från ett kommersiellt avtal med ett företag. Vid donationer äger inte givarna forskningsresultatet, men kan naturligtvis bestämma till vilket ändamål pengarna skall gå. Större donationer ger också forskarna ett utökat handlingsutrymme då de slipper lägga stor tid på att äska kortsiktiga anslag och kan bli djärvare i sina hypoteser. Denna frihet skapar bättre förutsättningar för att snabbare nå genombrott i forskningen, säger han.
Philip von Segebaden säger att det därför är viktigt att bygga en organisation för kontinuitet, så att luften inte går ur när ett fundraising-projekt är avslutat. Han beskriver arbetet med fundraising som en uthållighetssport. Det handlar om att arbeta centralt och långsiktigt med att bygga och vårda relationer.
– Att kunna attrahera stora donationer är bara halva delen av arbetet. Lika viktigt är att vårda relationerna till våra donatorer. De har naturligtvis ett intresse av att veta hur det går, hur pengarna har kommit till nytta. Vi ser till att de är uppdaterade genom att bjuda in till möten, föreläsningar och annat av intresse, säger han.
KTH:s satsning på fundraising verkar ligga rätt i tiden. Samhällsklimatet börjar så smått förändras i Sverige. Filantropin är på frammarsch och en viss skattelättnad har införts för personer som donerar pengar till 90-konton. Från KTH:s sida jobbar man för att den möjligheten även ska omfatta donationer till forskning, vilket är fallet i de flesta europeiska länder. Men Philip von Segebaden är övertygad om att det inte är skattefördelar som får människor att donera sina pengar.
– Att skänka pengar är emotionellt drivet. Ytterst bjuder vi in våra donatorer till ett partnerskap och en delaktighet i vår vision och i den samhällsnytta vi vill skapa. Därför gäller det att vi tydligt kan uttrycka och levandegöra vad vi vill. Vårt samhälle står inför stora utmaningar och KTH arbetar mycket aktivt med morgondagens viktiga frågeställningar. Tillsammans med en engagerad omvärld kommer vi att hitta svaren, säger han.
Text: Ann-Charlotte Vallejo
