Utbildningens genomförande

Senast ändrad: 2012-03-09
Godkänd: 2012-03-29

Utbildningens upplägg

Läsåret för KTH:s grundutbildningar är indelat i fyra perioder. Läsperioderna har vardera ca sju veckor med minst 33 läsdagar. Varje läsperiod följs av en tentamensperiod omfattande två för studenten disponibla dagar och minst fem tentamensdagar.Utöver de fyra ordinarie tentamensperioderna ges tre omtentamensperioder; efter jul, efter läsårets sista ordinarie tentamensperiod och direkt före läsårets första läsperiod.

Läsåret omfattar 40 veckor. Vid behov kan undervisning läggas utanför läsåret.

Årskurs 1 och 2 i KTHs civilingenjörsprogram genomförs utan periodindelning. För programmet Civilingenjör och lärare läses även delar av årskurs 3 utan periodindelning, eftersom en del av kurserna samläses med de första årskurserna i andra program. Det innebär att tidpunkten för när en kurs börjar respektive slutar planeras utifrån ett helhetsperspektiv på programmet. Ordinarie tentamensskrivningar genomförs under läsåret vid lämplig tidpunkt och skall föregås av en inläsningsperiod om minst fyra undervisningsfria dagar inkl lördag och söndag. På CL-programmet förekommer även alternativa examinationsformer, t ex inlämningsuppgifter, grupparbeten och presentationer, som med fördel förläggs till periodfria läsår. 

Under det första året läses basämnen som matematik och programmeringsteknik, men också kurser som ger en inblick i den kommande yrkesprofessionen. Redan första terminen läses en kurs i ingenjörsvetenskap på KTH och en kurs på SU som ger en introduktion till lärarrollen och det professionella lärarskapet. Parallellt med den första matematikkursen läses det första momentet i matematikdidaktik och då introduceras studenten på den gymnasieskola där en stor del av den s k verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kommer att äga rum.

Från och med det andra året läses även det andra inriktningsämnet (fysik, IT-data eller kemi). Studierna inom dessa kurser samläses huvudsakligen med andra civilingenjörsprogram.

En bärande idé i programmet är att studier i ämnesteori och teknik skall varvas med kurser inom didaktik och utbildningsvetenskap samt med tvärvetenskapliga kurser under hela utbildningen.

Förutom valet av ämneskombination som görs redan vid ansökningstillfället, är valfriheten inom programmet begränsad.

Kurser

Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i Bilaga 1: Kurslista

I utbildningen ingår obligatoriska och villkorligt valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras i läro- och timplanerna för varje årskurs och inriktning. Kursernas mål, förkunskapskrav, innehåll och kursfordringar återfinns i kursplanerna.

I kurslistorna anges utrymmet för villkorligt valfria och helt valfria kurser för respektive ämneskombination. Där anges också regler för villkorligt valbara kurser.På inriktningen för matematik och IT-data finns även utrymme för helt valfria kurser, dock med följande begränsningar:

• Valfri kurs får inte läsas i årskurs 1.
• Antalet högskolepoäng som får väljas per termin kan begränsas
• Valfri kurs får inte överlappa befintlig programkurs till betydande del
• Högskoleförberedande kurser får inte räknas som valfri kurs
• Kurs på lägre nivå inom ett ämne än befintlig programkurs får inte räknas som valfri kurs.

Verksamhetsförlagd utbildning – VFU

I utbildningen ingår 45 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den utgör inte egna kurser utan ingår som delar i vissa kurser. Det allmänna utbildningsområdet, de didaktiska kurserna inom respektive ämneskombination samt examensarbetet innehåller vardera 15 högskolepoäng VFU.

I de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen skall studenten lära känna den komplexa verksamheten i skola och andra utbildningsmiljöer samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa och de frågor de aktualiserar. Innehållet i VFU bestäms av de kurser den ingår i och skall framgå av respektive kursplan. Merparten av den VFU som hör till det allmänna utbildningsområdet och didaktikkurserna är knuten till gymnasieskolan, men utbildningen ger också möjlighet till VFU i andra pedagogiska verksamheter, t ex museer, Science Centres och utbildningsföretag.

Betygssystem

För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.

Villkor för deltagande i utbildningen

Studieanmälan och terminsregistrering

Inför varje termin skall studenten lämna en obligatorisk studieanmälan till studievägledningen. Utan studieanmälan kan inte termins- och kursregistreringar för kommande termin göras. Termins- och kursregistrering krävs för att studieresultat skall bli inrapporterade och för att CSN skall betala ut studiemedel.Anmälan görs via ”Mina sidor”: www.kth.se/student/

Sista dag för studieanmälan inför kommande termin är normalt den 15 november respektive 15 maj.

Observera att den som ej är studieanmäld och terminsregistrerad i tid riskerar att förlora sin VFU-plats och därmed möjligheten att bli examinerad på kurser som innehåller verksamhetsförlagda delar.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär att studenten inte deltar i undervisningen under minst en läsperiod.

Beviljat studieuppehåll ger studenten rätt att återuppta studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehållet får studenten göra kompletteringar och delta i examinationen i tidigare påbörjade kurser.

Ansökan om studieuppehåll lämnas till programkansliet, som beviljar eller avslår ansökan. När studenten avser att återuppta studierna skall en ny studieanmälan göras.    

Val av kurser

Studenten är skyldig att ansöka till de valfria eller villkorligt valfria kurser, som hon/han önskar följa nästkommande termin. Ansökan till sådan kurs skall lämnas till kansli SCI senast den

• 15 maj inför höstterminen
• 15 november inför vårterminen.

Ansökan görs i webb-formulär på Mina sidor.

Ansökan som lämnas in efter sista ansökningsdatum beaktas endast i mån av plats. Innan kursval till språkkurs görs måste test för nivåplacering göras.

Kursanmälan till obligatoriska kurser sker automatiskt genom kansliets försorg.

Studenten skall registrera sig på kursen vid det första schemalagda undervisningstillfället. Kursregistrering på obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt på respektive institution. Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till berörd institution.

Uppflyttning

Följande poänggränser gäller för uppflyttning till nästa årskurs:

För studier i åk 2 skall 45 högskolepoäng vara avklarade.

För studier i åk 3 skall 90 högskolepoäng vara avklarade.

Från åk 3 till åk 4 skall minst 135 högskolepoäng vara avklarade.

Dessutom skall alla kurser som utgör förkunskapskrav till kurser nästkommande läsår vara avklarade senast i augusti. Student som inte uppfyller kraven för uppflyttning till nästa årskurs måste kontakta studievägledningen vid KTH för att upprätta en individuell studieplan.

Tillgodoräknanden

Rätten att tillgodoräkna sig tidigare utbildning är ett viktigt incitament för mobiliteten inom landet och mellan länder, för högskolans internationaliseringsarbete samt för det livslånga lärandet.

KTH har ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknanden, som därför kan ske även om exakt liknande utbildning inte finns vid KTH eller om kursplanerna inte helt överensstämmer med KTH:s. De krav som KTH normalt ställer på utbildningens nivå och kvalitet skall beaktas vid tillgodoräknanden.

Tillgodoräknande som beslutats vid annan högskola i Sverige skall normalt godtas av KTH.

Student vid KTH har rätt att få begäran om tillgodoräknande prövat. Även den som inte är student men har akademisk utbildning och vill komplettera denna, skall i möjligaste mån få ansökan behandlad samt få ett preliminärt besked (s k förhandsbesked) om tillgodoräknande.

Student vid KTH, som genomför studier vid ett annat universitet inom ramen för ett utbytesavtal, har rätt att få ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Ett sådant besked kan ges genom att ett s k Learning Agreement upprättas och undertecknas av koordinator vid KTH, kontaktperson vid det utländska universitetet samt av studenten.

Beslut om tillgodoräknande av kurs kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet skall lämnas in till KTH senast inom tre veckor från den dag studenten fick del av beslutet.

För att begäran om tillgodoräknande skall kunna prövas måste den sökande kunna dokumentera att hon/han har examinerats på motsvarande kurs med minst godkänt resultat. Vid tillgodoräknande av kurs, som betygssatts på annan högskola införs inget betyg i examensbeviset.

Se vidare http://www.kth.se/info/kth-handboken/II/13/3.html

Utlandsstudier

Student vid programmet Civilingenjör och Lärare har möjlighet att studera vid vissa utländska högskolor under ett halvt läsår utan att behöva betala de kursavgifter, som normalt tas ut av utländska studenter. Utbytesstudier kan ske under tredje, fjärde eller femte årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbetet utomlands.

För mer information, kontakta kansliets administratör för utlandsstudier.

Se också  http://www.kth.se/student/utlandsstudier 

Examensarbete

Examensarbete i teknik och lärande 

I utbildningen ingår ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng, motsvarande omkring 20 veckors heltidsarbete. Examensarbetet är normalt den avslutande kursen i utbildningen och skall ligga på avancerad nivå. Det skall utgöra prov på ett självständigt arbete inom teknik och lärande och omfatta teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och rapportering, inklusive opposition. Examensarbetet skall även ha en tydlig anknytning till läraruppdraget och 15 högskolepoäng av examensarbetet utgörs av verksamhetsförlagda studier kopplade till studentens ämneskombination. Som exempel på lämpliga examensarbetsområden kan nämnas:

• Utveckling av interaktiv programvara för pedagogiskt bruk, med utprovning och utvärdering i skolmiljö
• Utveckling av teknisk utrustning för laborativa ändamål, med utprovning och utvärdering i skolmiljö
• En analys och utvärdering av existerande pedagogisk programvara eller teknisk utrustning i skolmiljö, med avseende på samspelet mellan människa, teknik och pedagogik
• En analys av några läromedel och deras användning i skolan. Hur stimuleras förståelse av och begreppsbildning kring grundläggande matematiska och naturvetenskapliga begrepp? Hur förhåller sig dessa läromedel till den vetenskapliga traditionen inom ämnet?
• Användningen av Science Centres för att utveckla gymnasieelevers förståelse för tekniska och naturvetenskapliga fenomen
• Matematiken för den verksamma ingenjören. Hur ser matematikanvändningen ut i förvärvslivet och hur kan det påverka ingenjörsutbildningen?
• Studie av lärandeorganisationer på teknikföretag, med förslag på effektivisering av lärande och kompetensutveckling

Tillträde till kursen förutsätter att studenten har inhämtat minst 240 högskolepoäng och genomfört kursen Verka i skolan, 15 högskolepoäng.

Val av examensarbete

Ämnet för examensarbetet kan föreslås av student, KTH- eller SU-institution, gymnasieskola, Science Centre eller företag. Eftersom verksamhetsförlagd utbildning, motsvarande 15 högskolepoäng, ingår i examensarbetet, måste arbetet delvis vara förlagt till gymnasieskola, grundskolans senare år, Science Centre och/eller företag.

Läs mer på studentwebben för CL: http://www.kth.se/student/examen?programme=clmke.

 Betygssättning av examensarbete

Examensarbetet tilldelas betyg enligt skalan A-F utifrån bedömningsgrunderna Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation. På CL-programmets examensarbete kan betygssättning efter ytterligare bedömningsgrunder förekomma.

Betyget sätts av examinator utifrån en helhetsbedömning och efter att examensarbetsrapporten har plagieringsgranskats. För godkänt examensarbete får prestationen inte vara underkänd enligt någon av bedömningsgrunderna. Detaljer om betygssättning återfinns i kursplanen för examensarbetet.  

Examen

En Civilingenjörs- och Lärarexamen på avancerad nivå erhålls efter genomgånget utbildningsprogram.

Benämning på examen

Civilingenjörs- och Lärarexamen inom matematik och fysik, matematik och IT-data eller matematik och kemi.

Master of Science in Engineering and of Education, Degree Programme in Mathematics and Physics, Mathematics and Computer Science or Mathematics and Chemistry.

Ansökan om examen

Ansökan om examen görs på särskild blankett och ställs till Skolan för Teknikvetenskaps utbildningskansli. Till ansökan ska bifogas bevis om betald kåravgift. Se http://www.kth.se/student/examen.

Villkor för examen:Studenten skall ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav

• matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng
• ämnen centrala för teknikområdet om minst 180 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) 
• minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl 30 högskoleponäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet.

Av ovanstående poäng skall urskiljas

• ämnesstudier och ämnesdidaktiska kurser, inklusive verksamhetsförlagd utbildning motsvarande två inriktningar med fördjupningsspecialiseringar inom lärarutbildning (180 högskolepoäng)
• kurser i utbildningsvetenskap och tvärvetenskapliga kurser, inklusive verksamhetsförlagd utbildning motsvarande allmänt utbildningsområde inom lärarutbildning samt examensarbete (90 högskolepoäng)

Se vidare bilaga 2 och bilaga 3.    
Bilaga 1        Kurslistor för årskurser och inriktningar   Bilaga 2        Mål för civilingenjörsexamen i högskoleförordningenBilaga 3        Mål för lärarexamen i högskoleförordningenBilaga 4        LHS uttolkning av nationella och lokala styrdokument