Utbildningens genomförande
Högsk.ingenjörsutb i byggteknik och design (TIBYH), Utbildningsplan för kull HT13
Senast ändrad: 2013-10-01
Godkänd: 2013-10-01
Utbildningens upplägg
Utbildningens upplägg
Läsåret omfattar 40 veckor och 60 högskolepoäng och är indelat i två terminer, höst- och vårtermin. Varje termin omfattar två läsperioder.
För information om läsårets omfattning, tentamens- och omtentamensperioder hänvisas till http://www.kth.se/student/schema.
För att skapa en insikt för studenten i utbildningens mål kopplad till näringslivet betonas samverkan mellan kurserna såväl inom varje årskurs som mellan årskurserna. Ett flertal pedagogiska studiebesök i logisk ordning ingår. Utbildningen avslutas under sista terminen med ett examensarbete som oftast genomförs med uppdragsgivare från näringslivet.
För detaljerad läsårsindelning se Studentwebben: http://www.kth.se/student/schema/1.1007
Årskurs 1
Första terminen inleds med att du läser kursen Tekniskt arbete, metoder och verktyg som ger dig en överblick över det byggtekniska området och en inblick i vad det innebär att arbeta som ingenjör. Du kommer att läsa om gruppdynamik, presentationsteknik och hur det är att arbeta projektorienterat.
Du får en bra introduktion i CAD-stödd ritteknik genom två delkurser. Under ditt första år får du grundläggande kunskaper inom husbyggnadsteknik, hållbart byggande, byggfysik, materiallära och byggmekanik. Du läser om olika byggmaterials egenskaper och hur värme, fukt och luft påverkar dessa. Du utför beräkningsarbete beträffande värme- och fukttransport och energibehov för byggnader. Byggmekaniken hjälper dig att förstå sambanden mellan yttre och inre krafters påverkan på storheter i material. Du lär dig också analysera effekten av olika belastningar på balkar.
I åk 1 läser du både Matematik 1 och 2. Kurserna ska befästa dina matematiska kunskaper från tidigare studier, men kommer också att öka dina kunskaper inom algebra och analys. Övriga områden som hanteras är linjära ekvationssystem, matriser, determinanter, derivator och integraler. Du kommer att inse matematikens användningsområden inom ingenjörsyrket.
Under våren läser du även en kurs inom fältmätningsteknik och matematisk statistik. Där kommer du att lära dig använda metoderna för inmätning och utsättning, och dessutom hur du använder de vanligaste mätinstrumenten. Efter kursen ska du kunna tolka koordinater från ritningar och beräkna data från dessa. Förutom detta kommer du även att känna till hur GPS fungerar och hur du använder några av de beräkningsprogram som finns.
Årskurs 2
För att du ska kunna arbeta professionellt inom byggområdet måste du känna till hur byggprocessen fungerar, olika aktörers roller och arbetsuppgifter, vilka hjälpmedel som används vid projektering och produktion, hur en upphandling fungerar och vilka krav samhället ställer. Du måste även känna till entreprenadjuridiska bestämmelser och vad som gäller vid en tvist. Detta lär du dig i kursen Byggprocessen.
Du läser även om miljö- och arbetsvetenskap och lagstiftningen kring detta, och får en helhetssyn på miljöarbete, miljöeffekter och olika miljötekniker för hållbart byggande. Du kommer också att kunna förebygga arbetsskador och aktivt delta i arbetsmiljöarbetet på din framtida arbetsplats. Dessa två kurser har ett projekt, där projektgruppen kommer att få söka svaren ute på en byggarbetsplats.
I kursen Ekonomi och organisation kommer du att få förståelse för företagets ekonomi, organisation och omgivning. Affärsidéer, företagskultur, marknadsföring och redovisning är några begrepp som tas upp.
I åk 2 läses även en kurs i strömningslära som handlar om strömningsmekanik för vatten och luft. Dimensioneringsmetoder, designmetoder för vattenbyggnad, luftströmning och energihushållning i byggnader, samt mätteknik och beräkningsmetoder är några områden som behandlas. Hur ska man bygga så att husen håller? Detta lär du dig bland annat när du läser Konstruktionsteknik. Du får kunskaper om allmänna regler och laster gemensamma för bärande konstruktioner och hur man projekterar och dimensionerar enkla konstruktioner i betong, trä och stål. Under våren läser du även Samhällsplanering, som behandlar hus- och samhällsplaneringsprocessen med markexploatering/planering för bostäder, lokaler samt projektering av vägar samt vatten och avlopp. I kursen ingår ett projekt där gruppen utformar ett bostadsområde med infrastruktur på ett miljömässigt hållbart sätt. Delar som berörs är t ex Plan- och bygglagen, Miljöbalken, detaljplaner, boendemiljö och bostadsplanering samt samhällets vattenförsörjning och avloppshantering.
Utöver detta läser du en kurs om geologi och geoteknik där du lär dig markens förutsättningar för val av grundläggningsmetoder. Du får kunskaper om jord- och bergarter i Sverige, deras bildningssätt och tekniska egenskaper. Du får kännedom om de vanligaste undersökningsmetoderna i fält och laboratorium, samt om olika beräkningsmodeller.
Du läser även en kurs i Building Information Modeling (BIM), som ger dig kunskaper om moderna projekteringstekniker samt färdigheter i projektering med CAD-verktyg i 2D och 3D.
Årskurs 3
Under det sista året har du möjlighet att fördjupa dig inom de ämnesområden som efterfrågas av näringslivet. För närvarande erbjuds fem fördjupningsinriktningar/kurspaket inom följande områden:
• Husbyggnad, projektering och konstruktion
• Produktion/byggekonomi och organisation
• Anläggning
• Fastighetsutveckling och installationssamordning
• Arkitektur för byggingenjörer
Gällande inriktningsbeskrivningar finns i bilaga 2
Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 15 hp.
Kurser
Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i Bilaga 1: Kurslista
Utbildningen sker i kursform. Kurslistor för årskurs 1-3 finns i bilaga 1.
Betygssystem
För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.
För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.
Villkor för deltagande i utbildningen
Kursanmälan/terminsregistrering
En förutsättning för att få delta i studier vid KTH är att studenten inför varje ny termin gör en kursanmälan och terminsregistrering.
Kursregistrering
Registrering på kurs förutsätter kursval i LADOK. Kursvalet görs antingen via kursvalsrutinen på webben eller via studentens utbildningskansli. Registrering på kurs görs av den kursgivande institutionen. Vid avbrott på kurs ska studenten meddela kursgivande institution detta.
Villkor för uppflyttning
För studier i årskurs 2 krävs att minst 37,5 högskolepoäng ur årskurs 1 skall vara avklarade innan årskurs 2 påbörjas. För de studerande som ej uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprättas i samråd med studievägledare.
För studier i årskurs 3 krävs att minst 90 högskolepoäng ur årskurs 1 och 2 skall vara avklarade innan årskurs 3 påbörjas. För de studerande som inte uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprättas i samråd med studievägledare.
De studerande som inte uppfyller uppflyttningskraven för årskursen skall kontakta sin studievägledare.
Tillgodoräknanden
Studenter har möjlighet att ansöka om att få tillgodoräkna sig resultat från kurs/kurser vid annan högskola/universitet inom eller utom landet. KTHs policy för tillgodoräkning finns i sin helhet i KTHs regelverk, www.kth.se.
Utlandsstudier
Inom programmet erbjuds möjlighet till utbytesstudier. För att vara behörig för utbytesstudier inom ramen för något utbytesavtal som finns med utländska universitet skall studenten vara inskriven vid KTH, avklarat minst två års högskolestudier samt ligga i fas med sina studier.
Urvalet baseras på viktat medelbetyg på obligatoriska kurser.
För mer information hänvisas till KTH:s regelverk http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/utbytesstudier
Examensarbete
I utbildningen ingår ett examensarbete på 15 högskolepoäng. Det innebär omkring 10 veckors heltidsstudier. Se vidare: Riktlinjer för examensarbeten, Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad.
För examensarbetet gäller:
- Det får påbörjas tidigast efter uppnådda 120 hp samt då slutbetyg föreligger i relevanta kurser, som berör examensarbetets innehåll.
- Det får påbörjas efter att uppgiften godkänts av examinator.
- Det grundas på de kunskaper som inhämtats under studietiden och skall normalt utföras under termin 6.
- Det skall utgöra prov på ett självständigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och muntlig presentation.
- Handledare utses av inriktningsledare eller examinator
- Ska utföras av två studenter gemensamt
Examensarbetet betygssätts enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F, A-E är godkända betyg med A som högsta betyg.
För mer information om KTH-gemensamma mål gällande examensarbete för högskoleingenjörer:
http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examensarbete/1.27210
Examen
Villkor för examen 180 högskolepoäng
För att avlägga högskoleingenjörsexamen i Byggteknik och design/Degree program in Construction Engineering and Design, krävs godkänt betyg i samtliga kurser som ingår i den studerandes studieplan. Den studerande följer Studieplanen som består av obligatoriska kurser och för vald inriktning villkorligt valbara kurser, valbara kurser samt examensarbete med fördjupning inom vald inriktning.
Examen benämns “Högskoleingenjörsexamen/Degree of Bachelor of Science in Engineering”
I examensbevisets textdel anges det utbildningsprogram som den studerande genomgått.
Högskoleingenjörsexamen erhålls efter genomgånget utbildningsprogram med kurser om 180 högskolepoäng. Programmet är utformat så att den studerande vid examen uppfyller de nationella examenskraven varav
· matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 25 högskolepoäng, och därutöver minst 90 högskolepoäng (inkl examensarbete 15 högskolepoäng) i ämnen centrala för Byggteknik och design.
Utbildningsprogrammet skall ge studenten teknikkomplementära kunskaper inom programmet i enlighet med den nationella examensordningen och utbildningsprogrammets lokala mål.
Kurs som innehållsmässigt överlappar annan eller andra kurser i programmet kan inte medräknas inom ramen för de 180 högskolepoäng som ligger till grund för examen.
För mer information om examen:
http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina/1.27227
För att erhålla examen skall den studerande ansöka om examensbevis på särskild blankett. Mer information finns på Studentwebben.
Bilaga 1 - Kurslista
Bilaga 2 - Inriktningsbeskrivningar