En forskares perspektiv
De flesta lärare du möter på KTH arbetar också med olika forskningsprojekt. Det innebär att dina lärare vet mycket om det senaste inom sina ämnesområden. Efter att man tagit en civilingenjörs- eller masterexamen kan man fortsätta med forskarstudier. Man blir då anställd på KTH (eller annat lärosäte) som doktorand.
Inom avdelningen för kärnkemi bedrivs forskning inom radiokemi och strålningskemi. En stor del av forskningen är fokuserad på processer i att framtida djupförvar av utbränt kärnbränsle. Forskning bedrivs också inom radikalkemi och fotokatalys. Avdelningen ger kurserna Kärnkemi, Kärnbränslecykelns kemi samt Radikalkemi.
Mats Jonsson (K-86) är professor och avdelningschef för Kärnkemi
Hur blir man professor?
Först och främst gäller det att producera forskningsresultat av tillräcklig kvalitet och kvantitet. En annan viktig del är att skaffa sig meriter inom undervisning eftersom en professor är både forskare och lärare. När jag undervisar elever som är i den senare delen av sin utbildning kan jag använda delar av min forskning i undervisningen. Det gör undervisningen mer levande.
Varför tycker du det är kul att vara professor?
Det är fritt jobb där jag har relativt stora möjligheter att påverka innehållet. Man styr sin egen forskning men man måste kunna marknadsföra sina idéer eftersom en stor del av finansieringen kommer via anslag utifrån.
Vad är det viktigaste du gjort som forskare?
Det jag håller på för tillfället är på något sätt alltid det som känns viktigast. Det skulle kännas konstigt om det var så att man tänkte att nu har jag gjort det bästa och behöver inte komma på nåt mer.
Vad är det som driver dig att forska?
Jag är nyfiken och vill förstå hur saker och ting fungerar. Jag är ingen uppfinnare som hittar på nya saker utan snarare en person som plockar sönder en smart manick för att förstå hur den fungerar. Att förstå mekanismerna för komplexa kemiska system kan ge en riktig "aha-upplevelse". Min forskning rör i dagsläget främst frågor kring förvaring av utbränt kärnbränsle.
På din avdelning arbetar ni just nu med ett projekt som handlar om slutförvaring av kärnbränsle. Avdelningen tittar på olika modeller och simulerar vad som kan hända om exempelvis grundvatten skulle komma i kontakt med det nedgrävda avfallet. Hur snabbt löser kärnbränsle upp sig i vatten. Känner du att din forskning gör skillnad?
Ja, i synnerhet i detta fall. Min roll som forskare är att beskriva, analysera och lösa ett problem. Våra resultat inom detta projekt kommer att ligga till grund för den säkerhetsanalys som måste göras innan ett djupförvar tillåts tas i bruk. I slutändan är detta till stor del en politisk fråga.
