Projekt inom datorsimulering
KTH jobbar med att ta fram verktyg för datorsimuleringar inom många olika områden. Datorsimuleringar handlar om att med hjälp av matematiska modeller skapa något i en virtuell datormiljö, för att kunna förstå eller styra den verklighet som modelleras. Här presenterar Jeannette, Ludvig och Niclas, forskningsprojekt de håller på med.
Simulering av droppar på ytor
Alla har vi sett reklam på TV om hur det ena diskmedlet är bättre än det andra. Vad menar man nu med ett bra diskmedel? Jo, man vill att så lite diskmedel som möjligt ska lösa så mycket matrester som möjligt. Så hur fungerar det egentligen? Ett av diskmedlets funktioner är att ändra egenskaperna på ytan av de feta matresterna så att de släpper lättare från en tallrik nersänkt i vatten.
- Ett sätt att ta reda på hur ett medel påverkar ytegenskapen hos ett annat medel är att göra datorsimuleringar. Fördelen med en datorsimulering är att man enkelt kan experimentera med olika medel genom att bara ändra vissa parametrar i den matematiska modellen som används till grund för simuleringen, berättar Ludvig.
I den här filmen visas en simulering av hur en droppe av en trögflytande vätska släpper från en yta till följd av ändrade förhållanden mellan ytorna. Detta är precis vad som händer med exempelvis en oljedroppe på en tallrik i ett vattenbad när man häller i diskmedel. Diskmedlet ändrar ytspänningen mellan vattnet och oljan, och får droppen att lossna från tallriken.
Kan inte visa filmen
Du kan inte se denna film eftersom din webbläsare saknar stöd för HTML5 video, inte har flash installerat eller har javascript avaktiverat.
Simulering och film: Ludvig af Klinteberg
Simulering av luftströmning kring en Volvo
I bilbranschen används datorsimuleringar för att utveckla och testa designen av exempelvis den yttre formen av en bil. Ofta handlar det om att hitta en funktionell design som minskar luftmotståndet för att i sin tur minska bränsleförbrukningen. Men det kan också handla om att studera vindbrus, kupébuller och smutsstänk.
Den här filmen visar resultatet från en numerisk simulering av luftflödet kring en bil. Det intressanta är här är att studera den turbulenta strömningen bakom bilen som gör att smuts stänker upp på bakrutan.
- En sådan här beräkning kräver mycket datorkraft och jag har använt KTH:s nya superdator Lindgren för att beräkna luftflödet i 3 miljoner punkter. Beräkningen tog två dagar. Skulle jag ha gjort motsvarande beräkning på en vanlig persondator skulle det ha tagit ungefär 8 år, säger Niclas.
Kan inte visa filmen
Du kan inte se denna film eftersom din webbläsare saknar stöd för HTML5 video, inte har flash installerat eller har javascript avaktiverat.
Simulering och film: Niclas Jansson
