Reaping opportunities and responding to threats of academic internationalisation

Abstract

Denna avhandling studerar hur regeringar svarar på de hot och möjligheter somakademisk internationalisering innebär i en alltmer komplex global kontext. Analysensfokus ligger på hur policyinstrument kombineras och hur de används för att balanseraspänningar mellan öppenhet kontra protektionism och autonomi kontra statligkontroll. Med fokus på Sverige, och en bredare nordisk kontext, undersöks hurinstrument inom tre distinkta styrformer – hierarkiska, marknadsbaserade ochnätverksbaserade – utformas, kombineras och justeras. Två forskningsfrågor vägleder analysen: (1) Hur och varför utformar och genomförregeringar policyinstrumentkombinationer i styrningen av akademiskinternationalisering, och hur formas dessa av spänningar mellan (i) öppenhet ochprotektionism och (ii) autonomi och statlig kontroll? (2) Hur formar dessapolicyinstrument villkor och avvägningar för akademisk internationalisering?Det konceptuella ramverket betonar hur policyinstrument verkar i ett flerskiktathögskolesystem bestående av regeringsdepartement, forskningsfinansiärer ochlärosäten. Med utgångspunkt i litteratur om hybriditet i styrning av högre utbildning,internationalisering, policyinstrument och metastyrning utgör ramverket en grund föratt besvara forskningsfrågorna. Empiriskt består avhandlingen av fyra artiklar som spänner över tre policykontexter:internationell studentrekrytering, bilateralforskningsfinansiering/vetenskapsdiplomati samt forskningssäkerhet. En kvalitativ, flerfallsbaserad policyanalys används för att visa hur instrument konstrueras, tolkasoch implementeras i olika institutionella och nationella kontexter. Kvantitativa dataanvänds också i viss utsträckning, både för att triangulera resultaten och som del av en’mixed methods’-ansats.I den avslutande diskussionen framhäver avhandlingen hur kombinationen av olikapolicyinstrument, och deras koppling till en styrningsform, har betydelse för att skapaförutsättningar för akademisk internationalisering. Styrning framträder som enprocess av kontinuerlig kalibrering, där autonomi, kontroll, öppenhet ochprotektionism inte är binära val utan formade av instrumentens utformning, aktörershandlingsutrymme och implementeringsdynamik. Ur detta perspektiv handlarstyrningen av internationalisering mindre om att söka en optimal balans och mer omatt hantera spänningar mellan konkurrerande imperativ – en utmaning som sannoliktintensifieras i takt med växande geopolitiska osäkerheter.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-370636