De placerar Stockholms invånare på kartan

Från Södertörnsanalysen: Till vänster en visualisering av socio-ekonomiska förutsättningar i Stockholmsregionen och till höger andel hyresrätter i Stockholmsregionens basområden (rött = 100 procent hyresrätter).

TEMA En mänskligare stad

Publicerad 2019-06-05

Hur ska städer bli mer jämlika, välmående och resurseffektiva? Nu har KTH-forskare i samarbete med bland andra Gapminder, Södertörnskommunerna, Region Stockholm och White Arkitekter skapat verktyget Södertörnsanalysen. Med detta nya sätt att visualisera Stockholm och dess innevånare skapas ett diskussionsunderlag som krattar manegen för förändring och svaret på frågan ovan.

Hur ser inkomsterna ut i ett bostadsområde? Hur jämställd är lönerna där? Var i Stockholm finns det flest hyresrätter?

Svaren på dessa frågor och en del andra ges i Södertörnsanalysen, det verktyg som är ett resultat av det gemensamma arbetet i forskningsprojektet Södertörnsmodellen.

– I Södertörnsmodellen har vi skapat något helt nytt inom stadsplanering. I projektet samarbetar kommuner med näringsliv och forskare för att på bästa sätt bygga ett hållbart samhälle, säger Berit Balfors. Hon är professor på skolan för arkitektur och samhällsbyggnad och koordinator för Vinnovaprojektet som pågått mellan 2013-2019.

Problem förtydligas

Från vänster: Johan Högström, Berit Balfors, Ulla Mörtberg och Peter Brokking. Foto: Cecilia Holmstedt.

I Södertörnsanalysen som utvecklats i samverkan med Gapminder visualiseras trender och statistik vilket bidrar till en kunskapsdriven stadsutveckling. Här kan de som använder verktyget se vilka stora socio-ekonomiska utmaningar som kommunerna måste ta hänsyn till i planeringen. Det blir tydligt vilka typer av insatser som ett bostadsområde kan behöva.

Peter Brokking, forskningsingenjör vid avdelningen för urbana och regionala studier på KTH, har också varit verksam i forskningsprojektet. Han berättar att han och de andra presenterat Södertörnsanalysen för en rad människor, som stadsplanerare, politiker och tjänstemän i kommuner. Alla har varit väldigt positiva.

– Fram till idag har politiker och andra delvis fattat beslut på olika föreställningar om staden och dess innevånare. Med Södertörnsanalysen får de nu insikter i hur läget faktiskt är. Det är inte alls lika lätt att få den kunskapen genom att läsa statistikunderlag, säger Peter Brokking.

– Underlaget i Södertörnsanalysen bygger på data från år 2000 till 2018, så en tydlig bild över de långsiktiga förändringarna ges. Det gör att verktyget utgör ett viktigt beslutsunderlag. Det går också att att fortsätta att stoppa in olika typer av statistik och få ut en visuellt stark bild av läget, säger Berit Balfors.

Kan gå på export

Hon tillägger sedan, i likhet med hur Hans Rosling använde Gapminder, så är det viktigt att komplettera Södertörnsanalysens visuella resultat med en berättelse om vad det är som visas. 

Södertörnsanalysen tar idag avstamp i Stockholm, men verktyget kan användas på vilket svensk eller utländsk stad som helst givet att data finns. 

– Ja. Det är också det som varit tanken. Och det går förstås bra att exportera Södertörnsanalysen för städer i andra länder, säger Berit Balfors.

Förutom KTH har en mängd aktörer har varit involverade i forskningsprojektet. Dessa är Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Vidare har Södertörns högskola, Göteborgsregionen, Region Stockholm, Nordregio, Skanska Sverige, Wallenstam, White Arkitekter, SKL International, 2050 Consulting och Ecoloop deltagit.

Här hittar du Södertörnsanalysen och kan testa den själv .

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Berit Balfors på 08 - 790 63 52 eller balfors@kth.se.

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2019-06-05