Till innehåll på sidan

Forskaren som ville kolonisera Kina

Porträtt av ”Kina-Gunnar”.
”Kina-Gunnar” var drivande bakom ett av de mest vidlyftiga exploateringsprojekt som svenska aktörer tagit sig an utomlands. (Foto: Östasiatiska museet)
Publicerad 2020-10-09

Hallå där, Per Högselius, teknikhistoriker, som i en studie avslöjar hur arkeologen och forskaren ”Kina-Gunnar” i en hemlig politisk operation försökte ta över Kinas järn- och stålindustri. Hur kom det sig?
– Svenskarna var lika sugna som andra västmakter på att exploatera det då oerhört fattiga Kina för sina syften.

Porträtt av Per Högselius.
Per Högselius, teknikhistoriker.

Händelserna utspelar sig på 1910-talet när Kina var hårt pressat av kolonialmakterna. Johan Gunnar Andersson, även känd som ”Kina-Gunnar”, var verksam i Kina och blev rådgivare åt kinesiska regeringen då svenskarna fick i uppdrag att kartlägga Kinas naturresurser

Men Sverige planerade i hemlighet att utnyttja detta för industriella syften. Man skulle  i konkurrens med stormakterna  ta kontroll över malmutvinningen och tjäna pengar på export av kinesisk järnmalm till Stillahavsländerna, berättar Per Högselius .

– Och sedan skulle man fortsätta med liknande arrangemang för antimon, koppar, olja och andra naturresurser. Allt i ett nära samarbete med Wallenbergsfärens företag. Fram träder bilden av hur Sverige, sin litenhet till trots, försökte hävda sig i det halvkoloniala Kina, säger han.

Vad är det mest häpnadsväckande i denna historia?
– Att just Kina-Gunnar, en av Sveriges genom tiderna mest kända vetenskapsmän, blev den drivande kraften i vad jag vill hävda var en form av svensk kolonialism i Kina. Och att de svenska personnätverken som förenade vetenskap, diplomati och industri var så täta och väloljade.  

Flera ryttare sedda bakifrån rider i landskap med berg i fonden.
Svenska vetenskapsmän på jakt efter nya järnmalmsfyndigheter i Kina. (Foto: Centrum för näringslivshistoria)

Varför gick det hela i stöpet?
– 1916 utbröt stora militära och politiska oroligheter i Kina som kom att pågå i många år. Dessutom rasade första världskriget, vilket gjorde Wallenbergarna tveksamma till investeringar i vad de kallade "exotiska regioner". 

Vad hade hänt om projektet hade lyckats?
– Då hade Sverige blivit den ledande utländska makten ifråga om exploatering av kinesiska naturresurser.

Vad kan vi idag lära oss av händelserna?
– Att även ett litet land som Sverige har haft enorma ambitioner på världens koloniala arenor, och att vetenskaplig och teknisk kompetens har spelat en oerhörd roll i sammanhanget. Man kan tillägga att det som misslyckades i Kina senare lyckades i Afrika, där svenska intressen på 1920-talet tog kontroll över Algeriets viktigaste järnmalmsgruvor och på 1950-talet över Liberias järnmalm.

Berättat för: Christer Gummeson

Studien har genomförts inom ramen för två större projekt, ledda av Högselius och finansierade av Vetenskapsrådet respektive Riksbankens Jubileumsfond. Högselius har samarbetet med dr. Song Yunwei från Renmin-universitetet i Peking och bland annat genomfört omfattande forskning i svenska och kinesiska arkiv.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2020-10-09