Hur kan vår konsumtion bli hållbar? Forskningsprogram vill ge konkret vägledning

Publicerad 2018-04-09

FN:s hållbarhetsmål är många och delvis mycket utmanande. Ett av dem är målet ”Hållbar konsumtion och produktion”. Målet är på många sätt en utmaning, bland annat därför att tillväxtdrivande konsumtion av varor och tjänster utgör en viktig bas i det moderna samhällsbygget. Samtidigt hänger många av de miljöproblem som världen står inför nära ihop med våra produktions- och konsumtionsmönster. Det gäller bland annat negativ klimatpåverkan, utarmning av ekosystem, utsläpp av miljögifter, och sociala aspekter som hänger samman med den ökade konkurrensen om odlingsbar mark och bristande tillgång på färskvatten.
Frågan om hur konsumtionsmönster i Sverige kan förändras till att bli mer hållbara lyfts nu i forskningsprogrammet MISTRA Sustainable Consumption som leds av forskare från Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.

Den grundläggande tanken i programmet är att fånga upp hållbara(re) sätt att konsumera som idag bara praktiseras av ett fåtal individer eller som en liten del av en större verksamhet, och identifiera hur det sättet kan fås att bli det vanligaste eller mest utbredda konsumtionsmönstret. Från nisch till mainstream har programmet valt att formulera det.

- Vi vill se om och hur hållbara vanor, livsstilar och affärsmodeller som redan existerar i marginalen kan skalas upp, säger Karin Bradley, en av programmets två programchefer.

- Vi riktar in oss på områdena livsmedel, inredning och semestrande eftersom det är tre områden där det finns stor potential för utveckling, säger Åsa Svenfelt, som delar programchefsskapet med Karin Bradley.

Programmets deltagare ska i första skedet tillsammans kartlägga framväxande (eller bortglömda) konsumtionsmönster som kan ha potential att vara mer hållbara, därefter ska dessa praktiker analyseras för att se om de verkligen är mer socialt och ekologiskt hållbara.

Kunskapen om vad som är hållbart måste öka för att i nästa steg kunna skapa styrmedel för att underlätta för människor att göra mer hållbara val i vardagen. Viktigt för programmet är också att de insatser som föreslås inte ska bidra till ökade klyftor i samhället, minskad jämställdhet eller liknande.

Fokus på gemensam problemlösning

Tanken är att arbetet ska leda fram till konkreta färdplaner för hur näringsliv, politiker, beslutsfattare, civilsamhället och medborgare/konsumenter kan agera mer hållbart.

- Traditionellt har styrningen av vår konsumtion skett med ekonomiska styrmedel i form av skatter och subventioner, regleringar i form av lagar och förordningar och informativa styrmedel exempelvis i form av miljömärkning. Vi behöver förstå hur olika styrmedel interagerar och bäst kan kombineras för att åstadkomma MER hållbar konsumtion, och arbetet med detta kommer alltså att ske inom ramen för forskningsprogrammet, säger Karin Bradley.

- Genom det här programmet hoppas vi kunna bidra till den akademiska frontlinjen såväl som till praktisk omställning, samtidigt som det ger oss en unik möjlighet att tillsammans med offentliga aktörer, civilsamhället och branschen, undersöka och även testa lösningar för hållbar konsumtion, säger Åsa Svenfelt.

Det nya forskningsprogrammet inbegriper en interdisciplinär grupp av forskare från KTH, Lunds universitet och Chalmers i samarbete med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, Luleå Tekniska Universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet och SCB.

Stora och små företag inom livsmedelsbranschen (ICA, Oatly, Food for Progress och Max) och möbler/inredning (IKEA, Re:Tuna,) ingår också. Det gör även turism (Stena Line, Vingresor, Turistrådet Västsverige, Visita och Centralens Resebutik) liksom myndigheter på lokal nivå (Lunds, Malmös och Göteborgs kommuner), regional nivå (Västra Götalandsregionen) och nationell nivå (Konsumentverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket) plus civilsamhälleliga organisationer (Svenska Naturskyddsföreningen och Svenska Turistföreningen).

Kommunikation är en viktig del av hela programmet därför ingår även en professionell kommunikatör (Hanna Zetterberg) samt mediekooperativet Camino och Världskulturmuseerna i programmet.

Kontakt:

Till sidans topp