Till innehåll på sidan

Klimatförnekelse stort problem även i Sverige

Publicerad 2017-09-06

Förnekelse av vetenskap om miljöproblem är omfattande och allvarlig och sträcker sig bortom klimatfrågan och debatten i USA. Det menar en grupp KTH-forskare efter att i en stor studie gått igenom den samlade forskningen om vetenskapsförnekelse under de senaste 25 åren.

– Vår erfarenhet är att förnekelse av vetenskap i klimatfrågan förekommer även i Sverige, men vi ser förnekelse inte bara i klimatdebatten utan även i andra miljöfrågor, om exempelvis miljögifter och överfiske. Det försenar beslutsfattandet och gör det svårare att nå miljömålen med en miljöpolitik som vilar på vetenskaplig grund, säger Mikael Karlsson, miljöforskare på KTH.

Mikael Karlsson, miljöforskare på KTH.

I en nypublicerad artikel i tidskriften Journal of Cleaner Production analyserar KTH-forskarna den samlade forskningen mellan åren 1990 och 2015 om vetenskapsförnekelse på miljöområdet. Vanligast är studier av förnekelse i klimatfrågan, främst i anglosaxiska länder. Förnekelsen handlar bland annat om att det pågår en global uppvärmning, att människan bidrar till denna och att effekterna blir negativa (så kallad "trend, attribution and impact denial"). Men det rör sig även om förnekelse när policy skapas ("implicatory denial"), bland dem som vänder sig mot klimatpolitik.

– Klimatförnekare finns inom fossilindustrin, i vissa tankesmedjor och bland populistiska politiker. Även media spelar en roll när dess balansprincip gör att forskare ställs mot vetenskapsförnekare i debatt istället för att forskare inbjuds till att mötas i mediala samtal, säger Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi på KTH.

Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi på KTH.

Forskningen om vetenskapsförnekelse avslöjar förnekarnas metoder, såsom att plocka russin ur kakan, förvanska statistik, uppträda med vilseledande kompetens eller ifrågasätta forskares motiv och finansiering. Kränkande påhopp på forskare är inte ovanliga. På den politiska arenan sprids inte sällan grundlösa argument för att motverka en vetenskapsbaserad policy.

Enligt KTH-forskarna behövs det nu nya grepp för att motverka vetenskapsförnekelse. I forskarnas studie redovisar de olika strategier som föreslagits inom forskningen, men de ser att det saknas mer precis kunskap om varför politiken ibland lyckas hantera vetenskapsförnekelse, och ibland inte. Därför är det viktigt att fortsätta undersöka frågan i nya studier. 

Artikeln "Climate and environmental science denial: A review of the scientific literature published in 1990-2015" publiceras i Journal of Cleaner Production 167. Författare är Karin Edvardsson Björnberg (KTH), Mikael Karlsson (KTH), Michael Gilek (Södertörns högskola) och Sven Ove Hansson (KTH).

Studien redovisas även i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag  

Forskningen sker inom ramen för projektet "Mind the Gap", som finansieras av Formas.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Mikael Karlsson på 070 - 316 27 22 / mikaelka@kth.se eller Karin Edvardsson Björnberg på 08 - 790 95 96 / karin.bjornberg@abe.kth.se.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2017-09-06