Till innehåll på sidan

Miljöorganisationers arbete med hållbar mat under lupp

En bild som föreställer en tallrik mat, bland annat med kött.
Förändrade ideal är något ideella miljöorganisationer skulle kunna arbeta med, viktigt inte minst då ett maskulint ideal leder till högre köttkonsumtion. Foto: Sam Moqadam.

NYHET

Publicerad 2021-01-29

Vad är det som får oss att välja hållbar mat till frukost, lunch och middag? Våra ideal är en av de faktorer som spelar roll. Enligt forskare vid KTH och Lunds universitet kan förändrade ideal vara något ideella miljöorganisationer skulle kunna arbeta med för att vår matkonsumtion ska bli än mer hållbar.

Vi människor väljer ofta att göra som andra i vår omgivning gör. Forskarna bakom den vetenskapliga publiceringen berättar att mänskligt handlande inte så mycket handlar om individuella val utan är något som sker i sociala sammanhang. Konkreta saker som kunskap om hur tillverkning av mat sker spelar in, men framför allt är en gemensam uppfattning av vad som är meningsfullt att göra.

Världsnaturfonden (WWF) och Naturskyddsföreningen är två miljöorganisationer som jobbar med hållbar mat. I artikeln publicerad i Sustainable Production and Consumption granskas dessa två och ytterligare tre organisationer om hur de arbetat med just hållbara livsmedel. WWF har till exempel utvecklat en matkalkylator som fått ett genomslag.

Maskulint ideal ger högre köttkonsumtion

Enligt Vishal Parekh, forskarstuderande vid KTH och huvudförfattare till studien, så har miljöorganisationer potential att gynna en omställning i snabbare takt än vad som sker idag. Han och medförfattaren Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet, listar tre saker som extra viktiga för denna process. Saker som miljöorganisationerna kan fokusera på.

1. Jobba mer med att förändra ideal, ett maskulint ideal leder exempelvis till högre köttkonsumtion.
2. När det gäller matsvinn kan man rikta in sig på att förändra de estetiska bedömningar som görs - det vill säga hur mat ser ut - gällande vad som är bra och ätbar mat.
3. Introducera hållbar konsumtion redan i grundskolan. Där har de större chans att spridas och befästas även utanför skolorna, i barnens hem.

– Jag tror att en omställning skulle gynnas av att civilsamhällsorganisationer, som vi kallar dem i artikeln, fick mer plats att föreslå andra sätt att leva och organisera samhället på, säger Vishal Parekh.

Konkurrens värderas väldigt högt

Sammanfattningsvis landar de båda forskarna i slutsatsen att ett högre mått av samarbete måste till för att vi ska äta mat som mer hållbar. Något som kan låta självklart.

– Samtidigt kan jag tycka att konkurrens och effektivitet värderas väldigt högt i samhällsstyrningen idag, till skillnad från samarbete, så det är kanske inte alls är så självklart i praktiken. Vi måste också komma bort från enkla så kallade "quick fixes" som att uppmuntra konsumenter till medvetna val. Det räcker inte på långa vägar.

Att mänskligt agerande inte handlar om konsumenters individuella val utan är något som bildas i sociala sammanhang är en del av det som kallas social praktikteori (social practice theory). KTH-forskaren Vishal Parekh är knuten till forskningscentret Sustainable Consumption .

Text: Jonatan Järbel/Peter Ardell

För mer information, kontakta Vishal Parekh på 08 - 790 86 13 eller parekh@kth.se.

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-01-29