Byggsektorn behöver hjälp att förändra arbetssätt och ledarskap, enligt byggprofessor vid KTH. (Foto: Tomas Oneborg/ SvD TT)

Mindre macho minskar byggkostnader

Publicerad 2019-12-16

Brister och ineffektiv ledning kostar byggbransch och samhälle många miljarder kronor. Ett modernare ledarskap och mindre machokultur är nödvändigt för att vända utvecklingen, enligt byggprofessor på KTH.

Tina Karrbom Gustavsson.

Bristande effektivitet på svenska byggarbetsplatser tycks vara en svårlöst fråga. Boverket har utrett i åratal och kommit med flera rapporter, i den senaste uppskattas problemen inom byggsektorn kosta så mycket som över 100 miljarder kronor.

Orsakerna är flera, men många branschkännare och experter är överens om att det behövs en kulturförändring. Tina Karrbom Gustavsson , professor vid avdelningen för fastigheter och byggande, anser att arbetsprocesser och ledarskap inte har hängt med i utvecklingen. Byggsektorn behöver hjälp, säger hon:

– Förändringar behövs inom ledning, kommunikation, etik och organisering. Dessa har länge setts som ”mjuka frågor”, och därmed inte så viktiga, men de är i själva verket de viktigaste – byggtekniken finns, nu måste arbetssättet förändras.

En byggarbetsplats är en komplex organisation med många yrkesgrupper och underentreprenörer inblandade – byggingenjörer och hantverkare, men också arkitekter, ekonomer, jurister, it-experter och projektledare av olika slag. Om samverkan och kommunikation inte fungerar leder det till ineffektivitet och fel som måste åtgärdas med dyrbara förseningar som följd.

Imiterar andra

Enligt Tina Karrbom Gustavsson måste en förändring till av vad hon kallar machokulturen inom branschen. Där finns normer som får genomslag på ledarskapet – att var och en sköter sitt, ingen tar ansvar för helheten och när konflikter uppstår tar man till maktmedel som att ”skrika högre” för att lösa problem.

– Idag lär man sig ofta ledarskap inom byggbranschen genom att imitera andra. Det blir ett sätt att tradera, även de dåliga exemplen.

Hur ska en bra ledare vara?
– Idealet är en som är trygg, kommunikativ, arbetar långsiktigt och med hela byggprojektet i fokus.

KTH:s utbildningar för byggingenjörer utformas i samarbete med branschen. Yrkesrollen handlar ofta om att vara byggherrens projektledare, spindeln i nätet och en roll som ställer höga krav på ledarskapskompetens.

– Vi utbildar till att man ska ha ett kritiskt perspektiv – en förmåga att kunna analysera, ifrågasätta och förändra, säger Tina Karrbom Gustavsson.

Gammal byggprocess

I fokus för förändringen står både arbetsplatskulturen och affärsmodellen. En målsättning är att lära studenterna förmågan att bygga in en samarbetsanda.

– Vad vi ofta ser i dag på arbetsplatserna är en gammal byggprocess med otidsenliga roller och ansvar. När oenigheter uppstår blir reaktionen ofta att olika parter bevakar sina revir och positioner. Det kan tyvärr vara en naturlig följd av pressade tidsscheman och kortsiktigt vinsttänkande.

Samtidigt har KTH under decennier utbildat ingenjörer inom bygg och anläggning – finns det anledning till självkritik?
– Absolut. Det är alldeles uppenbart att vi inte tillräckligt bra hanterat frågor om etik, kritiskt tänkande, ledarskap, kommunikation och jämställdhet. Men det är något vi arbetar med att utveckla, säger hon om ett arbete som delvis görs i motvind:

– Det är inte lätt att förändra etablerade traditioner. Många betonar om och om igen betydelsen av kunskaper i matematik, fysik med mera och förminskar vikten av samhällsvetenskapliga ämnen.

Skapa ”vi-känsla”

KTH utbildar framtidens byggprojektledare i hur man skapar effektivitet genom att lyfta ”vi-känslan” och att skapa drivkrafter i att göra rätt – sett till hela byggprojektet.

I stora projekt som Nya Slussen i Stockholm eller Förbifart Stockholm kräver yrkesrollen extra vida perspektiv som går utanför det konkreta byggandet efter en färdig modell eller ritning.

– Komplexa projekt innehåller utveckling och kan därför inte definieras eller kalkyleras i detalj på förhand, vilket ställer nya krav på ledarskapet – att ta reda på vad som kommer att behövas och hur det ska göras, säger hon och fortsätter:

– Ett sådant ledarskap kräver överblick, tålamod, kreativitet och lyhördhet – och mest av allt ledarens förmåga att bygga en kultur som premierar samarbete och lärande över tid.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2019-12-16