Obetalda sysslor stjäl forskartid

För att en institution eller forskargrupp ska fungera krävs det personer som tar hand om det gemensamma – det kan vara att ordna julfesten, lösa konflikter, hålla i seminarieserien eller rycka in när en lärare blivit sjuk.

Det är detta, ansvarstagandet, småsysslorna som håller arbetsplatsen samman och som kan sammanfattas i begreppet akademiskt hushållsarbete. Enligt amerikanska studier  fördelas inte arbetsbördan rättvist – forskande kvinnor tar större ansvar.

Undersökningen visar att det är 50 procent mer sannolikt att en kvinna erbjuder sig att göra en servicesyssla. Kvinnor tillfrågas även i högre grad och är mer benägna att tacka ja vid en förfrågan.

Enligt tidsstudier vid amerikanska lärosäten rapporterar forskande kvinnor in betydligt mer servicearbete, särskilt icke-meriterande internt arbete – som därmed tar tid från forskningen.

Ännu har ingen studie gjorts vid svenska lärosäten, men Mats Wilhelmsson , vice skolchef vid KTH, är i startgroparna för att kartlägga hur situationen ser ut vid KTH:s skola för arkitektur och samhällsbyggnad.

– Det handlar om arbetsuppgifter vid en universitetsinstitution som behöver utföras men som ofta är icke-meriterande och låg-status. Vi behöver säkerställa att fördelningen sker utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, säger han.

Om det finns en systematisk snedvridning, att forskande kvinnor ägnar mer tid åt ”obetalda” servicesysslor, minskar deras utrymme för att forska och publicera – och de halkar efter i den akademiska karriären, säger han.

– Forskarkarriärer ser olika ut, och tar olika vägar av en mängd skilda anledningar. En orsak kan ligga i att unga forskare känner en plikt att tacka ja till arbetsuppgifter som inte gagnar forskarkarriären – på längre sikt kan det bli ett problem.

Vilken är din bild – tar kvinnor en större del?
– Det ser antagligen olika ut på olika institutioner. När det gäller formell service – att ansvara för seminarieserier och sitta med i arbetsgrupper, tror jag att många har bra koll kring könsfördelningen. Men för de informella, av personlig karaktär, det sociala ansvaret, är det kanske mer snedvridet. Oftare ställs de frågorna till kvinnor, som oftare svarar ja. Men detta är min gissning – nu vill vi genomföra kartläggningen för att få en säkerställd bild.

Vad vill ni uppnå?
– I slutändan kan det utvecklas till en arbetsmiljöfråga som vi måste ta tag i. Det kan finnas en risk att bra medarbetare lämnar akademin om de upplever brister i jämställdheten. Om det här visar sig vara ett problem vill vi få upp det på bordet.

Text: Christer Gummeson

• Kartläggningen vid KTH:s skola för arkitektur och samhällsbyggnad ska genomföras genom en enkät med frågor till skolans cirka 400 forskare om hur de använder sin tid, bland annat till formella och informella sysslor inom akademiskt hushållsarbete. Arbetet leds av Mats Wilhelmsson, vice skolchef och skolansvarig för frågor om jämställdhet, mångfald och likabehandling.
• Akademiskt hushållsarbete är en term som används för att beskriva ett osynligt arbete av service, kollegialt stöd och mindre statusfyllda administrativa uppdrag. Att det akademiska hushållsarbetet är ojämställt fördelat har förts fram som en tänkbar förklaring till att kvinnor, trots att de är lika många på lägre nivåer, fortfarande är underrepresenterade högre upp i den akademiska hierarkin.
• En svensk sammanställning av amerikanska studier om akademiskt hushållsarbete delar in arbetet i tre kategorier: uppdrag med låg status, sysslor som görs av plikt samt omsorgsarbete. Exempel kan vara att sitta i jämställdhetskommittén, vara den som tar mötesanteckningar eller ge socialt stöd för en kollega.