Vad får oss att ändra resebeteende, välja innovation och en hållbar framtid?

Vad handlar din forskning om?

”Jag försöker förstå beteenden, både individuella och organisatoriska, och de saker och incitament som påverkar beteende och leder till olika innovativa lösningar. Det har skett stora steg i utvecklingen av information, kommunikation och teknik de senaste åren. Jag studerar hur människor, organisationer och myndigheter svarar och anpassar sig till dessa förändringar. Det finns en enorm ökning och intresse för en mer delad ekonomi - cyklar, bilar, verktyg, bostäder etc. Transportmyndigheterna implementerar den nya utvecklingen och kombinerar därmed nya och gamla transportmedel. Det är viktigt att titta på styrningen av dessa mobilitetsövergångar och hur individer anpassar sig till dem. Detta har varit en gradvis förändring under de senaste åren och jag försöker modellera och simulera denna utveckling och bidra till transportplanering. Min forskning har två breda riktningar: kollektivtrafik och cykling som transportsätt, med fokus på att göra dem säkrare, grönare, bekvämare och mer tillgängliga."

Vad motiverar människor att byta från ett transportsätt till ett annat?

"För cykling är både infrastrukturen och människors beteende och motivation (sociala normer) avgörande faktorer. Är infrastrukturen byggd på ett sätt som är säkert för cykling, även på vintern? Det är mycket viktigt, men inte den enda faktorn. Även om vi har alla pengar i världen för att installera perfekta cykelvägar på varenda gata, så kanske det inte nödvändigtvis får människor att cykla till jobbet från dag ett. Jag forskar på den långsamma övergången - hur samhället kan uppmuntra cykling och vad som verkligen krävs för att ändra beteenden. Naturligtvis är cykling hälsosammare och grönare än många andra transportsätt, men för att människor välja det så måste det också vara säkert, tillgängligt och bekvämt m.m. Som samhälle måste vi tillgodose alla dessa faktorer. Alla kan ha en möjliggörande roll. Arbetsgivare kan uppmuntra det till exempel genom att tillhandahålla säker cykelparkering och dusch efter pendlingen. Skattemyndigheterna kan stödja cykelprogram via arbetsgivare genom att erbjuda skattelättnader när människor köper en cykel för pendlingsändamål. Vi behöver innovativa lösningar som ökar tillgängligheten och erbjuder attraktiva incitament."

Fariya tillträdde sin position som universitetslektor i mobilitet och stadsplanering vid Institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH hösten 2020. Innan dess tillbringade hon 11 år i Nederländerna, bland annat arbetade hon som biträdande lektor i hållbar transport vid Radboud University Nijmegen och som forskare vid Delft University of Technology.

”Infrastrukturen för cykling i Nederländerna är utmärkt, och den sociala strukturen stöder den. Barn lär sig att cykla tidigt och samhället ser det som ett bra val, det finns mindre stigma och det är inte förknippat med en viss socioekonomisk bakgrund, alla cyklar. Det är en tradition och social struktur byggd över många år och generationer. Men transportandelen för cykling i Nederländerna är 25-27 procent och den har inte ökat på flera år nu. Det har att göra med avstånd, människor kan inte pendla hur långt som helst med cykel. Om pendlingen ligger inom 5-7 km är det möjligt att cykla, men om det är mer än 30 km väljer många att cykla en del av vägen (via en kombination av cykel och tåg). Handlar det om mellan 7-30 km pendling är det vanliga att köra bil. Hur kan vi rikta in oss på den här gruppen? Holländska planerare har undersökt användningen av innovativa ”cykelmotorvägar” som kännetecknas av att de inte har varken korsningar eller trafikljus och att högre hastigheter är tillåtna. Det kombinerat med e-cyklar gör det mer möjligt att pendla längre sträckor med cykel. Men vi har också varit tvungna att titta på om det är säkert och om detta lockar nya cyklister eller bara samma med nya cyklar. Detta görs i nära partnerskap med lokala och regionala myndigheter. En annan utveckling som vi studerat är kollektivtrafik på begäran - som inte är schemalagd utan flexibel och som kan beställas via en app. Många städer börjar se kollektivtrafik på begäran som ett lukrativt alternativ, särskilt på landsbygden där regelbundna bussar många gånger kan köra tomma eller med mycket lågt antal passagerare. Alternativet att ersätta linjer med låg efterfrågan med transport på begäran skulle gynna både trafikföretagen och allmänheten, särskilt för vissa grupper eftersom det ger möjlighet att reservera platser. Vi lanserade en pilot i Nederländerna i samarbete med kommuner, vilket har varit väldigt intressant. Det skulle vara spännande att testa dessa hållbara resealternativ även i Sverige. ”

Pandemin har förändrat resebeteendet och valda transportsätt i Sverige och över hela världen. Covid-19 har skapat en ny ökning av cykling och promenader. Fariya säger att dessa effekter erbjuder några spännande frågor ur transportforskningssynpunkt.

“Hur motståndskraftig är vår kollektivtrafik? Inget transportsystem har planerats för att fungera i en global pandemi men alla anpassar sig och improviserar för att hantera detta. Återigen visar det att det handlar om våra kollektiva beslut att förändras till det bättre. Samhällen tar över gatorna - går, cyklar och möts; hittar nya sätt för sociala interaktioner samtidigt som man säkerställer den social distanseringen. Dessa samarbeten är underbara att bevittna. Berättelserna om alla som träffats på nya sätt har varit väldigt inspirerande. Det kommer att bli intressant att se hur vi hanterar världen efter pandemin; hur kollektivtrafiken kommer att förändras och om cykeluppsvingen kommer att fortsätta eller om detta bara handlar om chockhantering i form av temporära beteendemässiga (och rumsliga) förändringar.”

Vad händer härnäst för din del?

”Jag är verkligen intresserad av att bidra till cykelforskning och utveckling av cykling (som ett komplement till kollektivtrafik) i fler städer, med hänsyn till lokala geografiska och kulturella faktorer, från början - Vad kan man göra för att få fler barn att cykla till skolan? Jag har ett kommande projekt för att titta på motivation och villkor för barncykling. Vad kan vi göra bättre? Vilka incitament behövs? Vilka faktorer får föräldrar att känna sig tillräckligt säkra för att motivera sina barn att cykla? Det här är saker vi vill undersöka här i Stockholm. Ett annat kommande projekt är med kollegor från energiavdelningen på KTH. Det kommer att handla om fossila bränslen och koldioxidutsläpp och hur man kan minska dem. Vi försöker bygga ett nätverk / kunskapscenter fokuserat på energisystemlösningar för att uppnå nollkoldioxidsamhällen. Syftet är att hitta sätt att underlätta och lära av lokala samhällsinitiativ. Vi strävar efter att ansluta lokala bostadsrättsföreningar i Sverige (BRF) och kommunerna. Detta projekt handlar ursprungligen om energi, men på längre sikt vill vi också inkludera transporter. Till exempel genom att initiera användning och delning av cyklar och även genom initiativ med lokala och / eller privata laddstationer för elfordon. De kan vara hemmabaserade och drivas på solenergi. Detta skulle ge ett incitament för fler elektriska fordon och fler cyklar. Dessa projekt relaterar direkt till mitt kärnintresse att förstå beteende (och alla förändringar därav) med hjälp av en tvärvetenskaplig syn och med olika perspektiv.

Perspektiv är värdefulla strålkastare. Det finns olika aspekter av innovation inklusive externa effekter. Till exempel inom kollektivtrafik har teknik gjort det lättare att välja bättre integration och mer hållbara val. Vi har gått från pappersbaserade till appbaserade biljettsystem som ger möjlighet till sömlös, papperslös och flexibel planering av hela resan dörr-till-dörr. Genom dessa kan du köpa tågbiljetten men också t.ex. en taxi eller hyrd cykel till stationen. Det kan göra kollektivtrafiken mer attraktiv än att köra bil. Det är dock mycket viktigt att komma ihåg att denna utveckling kan utesluta människor eller grupper från tjänsterna - inte alla kan installera och navigera i en app eller har tillgång till en smart telefon eller sömlöst internet. Det är en del av detta, och om vi inte är försiktiga och medvetna kan det leda till diskriminering. Inte alla är rika nog, tillräckligt erfarna eller tillräckligt intresserade för att använda smarta tjänster. Innovation och arbetet mot hållbarhet driver oss framåt på riktigt spännande sätt - men samtidigt har vi inte råd att helt utesluta hela grupper av människor i processen. Jag tycker att det är väldigt viktigt att komma ihåg.”

Fariya ser fram emot att fortsätta sin undervisning och forskning i Sverige och på KTH.

”Det känns som rätt plats vid rätt tidpunkt. Jag letade efter något mer permanent, någonstans där jag kunde se mig själv arbeta långsiktigt och uppfostra vår familj. Den erbjudna positionen var precis vad jag letade efter. Mitt forskningsfokus är hållbar transport och det passar bra in hos i min avdelning och institution. Mycket av mitt forskningsfokus ligger på innovation och hållbarhet och det är också saker som Sverige och Stockholm är kända för. Det är vad vi alla siktar mot - en bättre, grönare, rättvisare och hälsosammare framtid.”

 Text: Josefin Backman

Det här är den sjätte artikeln i  Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här:

1.  KTH Arkitektur: Ljusdesignforskning introduceras i arkitektur

2. Byggvetenskap: Han planerar ny studenttävling om självförsörjning

3. Fastigheter och byggande: Nytt forum för diskussion och samarbete kring bostadsfrågan

4.  Filosofi och historia: En medierad planet: Makten över de globala hållbarhetsmålens miljödata

5. Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED): Samarbeten för att förstå och hantera vatten