Till innehåll på sidan

Rationell träning på vetenskaplig grund

Daniel Svensson har forskat om utvecklingen av rationell träning inom längdskidåkning mellan 1930-1980 inom ramen för ämnet historiska studier av teknik, vetenskap och miljö. I sin avhandling visar han hur den specialiserade och professionaliserade tränarrollen var central för att lyckas översätta den vetenskapliga kunskapen till praktisk nytta i skidspår och löparpass.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om hur konditionsträningen har utvecklats under 1900-talet, med fokus på hur vetenskapens roll har ökat. Redan på 1940-talet började fysiologer vid GIH utveckla vad man kallade för "rationell träning", en träning på vetenskaplig grund. Dessa ansträngningar var ett led i en bredare rationaliseringsrörelse i det svenska samhället under 1940- och 50-talen. Samtidigt fanns det fortfarande många konditionsidrottare, inte minst inom längdskidåkningen, som ägnade sig åt "naturlig träning". Den naturliga träningen byggde på personlig erfarenhet och kunskap och skulle helst bedrivas i vackra naturmiljöer till skogs eller till fjälls. Striden mellan dessa två träningsideologier mynnade ut i en slags kompromiss, där vetenskapens roll blivit allt viktigare men där inslag från den naturliga träningen fortfarande finns kvar.

Daniel Svensson (Foto: Privat)

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag har i mina tidigare studier skrivit om idéer om landskapet inom turism, friluftsliv och idrott under 1800- och 1900-talen, så ämnet för avhandlingen passade mig som hand i handske. Dessutom är jag personligen intresserad av idrott, inte minst löpning och längdskidåkning, så det har varit ett privilegium att få arbeta med så här spännande forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Idrotten är en bra lins genom vilken samhällstendenser och idéer kan studeras. Jag visar hur möten mellan olika kunskapstraditioner, i det här fallet vetenskaplig respektive erfarenhetsbaserad kunskap, kan mötas och kombineras. För idrotten är det kanske mest betydelsefulla resultatet att jag visar hur den specialiserade och professionaliserade tränarrollen var central för att lyckas översätta den vetenskapliga kunskapen till praktisk nytta i skidspår och löparpass. En mer övergripande slutsats är att den vetenskapliga träningens framväxt ska ses som en viktig del i folkhemsbygget och den bredare rationaliseringsrörelsen. Förståelsen för hur relationen mellan vetenskap och vardagliga praktiker såsom träning har formats historiskt är viktig om vi ska kunna utveckla nya, innovativa och fungerande former för kunskapsbyggande och kunskapsöverföring i dag. Avhandlingen kombinerar idrottshistoria, vetenskapshistoria och miljöhistoria, och bidrar till ökad förståelse av hur relationen mellan idrott och vetenskap har formats under 1900-talet.

Var det något som överraskade dig?

Möjligen att det inte var någon större skillnad i hur manliga respektive kvinnliga skidåkare förhöll sig till de vetenskapliga träningsidéerna. Vi hade en hypotes om att kvinnliga åkare, som saknade de manliga åkarnas starka tradition och koppling till skogsbruket, skulle vara mer benägna att anamma de nya rönen. Så var det dock inte, utan både kvinnor och män i skidlandslaget var skeptiska och det var först på 1970-talet som de vetenskapliga metoderna (avancerad pulsmätning, test av syreupptagningsförmåga, höghöjdsträning m.m.) fick ett bredare genomslag inom svensk konditionsträning.

Vem har nytta av dina resultat?

Dels idrotten, som kan lära av hur formerna för samarbete med vetenskapen har fungerat (eller inte fungerat) historiskt sett. Men också forskningen, eftersom jag visar på svårigheter och möjligheter i att översätta och förmedla vetenskaplig kunskap till praktikmiljöer. Sedan är idrotten, liksom vetenskapen, centrala företeelser i vårt samhälle och deras historiska relation därför av stort intresse.

Vad ska du göra nu?

Under 2017 ska jag tillsammans med bland andra professor Sverker Sörlin fortsätta arbeta i två projekt som handlar om landskap för friluftsliv, idrott och annan rörelse, med fokus på fjällen. Jag kommer att vara knuten till Science, Technology and Society vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Sedan har jag tillsammans med forskare på KTH och Göteborgs universitet ett antal ansökningar ute som förhoppningsvis kan ge ytterligare forskningsmöjligheter längre fram.

Daniel Svensson disputerade i december 2016 med avhandlingen Scientizing performance in endurance sports: The emergence of 'rational training' in cross-country skiing, 1930-1980 i ämnet Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö.

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2018-10-19