Mellan konst och teknologi: Den nya arkitektutbildningen vid Tekniska högskolan och Konstakademien i Stockholm 1872–1886
Ola Svenle vid institutionen för arkitektur kommer att försvara sin avhandling den 22 maj 2026.
Vad handlar avhandlingen om?
Avhandlingen är inom arkitektur, med inriktningen historia och teori, och närmare bestämt inom utbildningshistoria, en lite sparsamt behandlad aspekt av arkitekturen. Med den har jag velat behandla två intresseområden; dels den omvälvande tiden av genomgripande samhällsomvandling i Sverige vid slutet av 1800-talet med allt vad den innebar, dels tillkomsten av en arkitektprofession som skulle tjäna det framväxande industrisamhället. De sammanfaller på 1870-talet i skapandet av den högskoleutbildning för arkitekter på KTH som står sig intill våra dagar. Jag skildrar i avhandlingen för- och utredningsarbetet till den nya utbildningen och sedan pionjärårens elever, lärare och ämnesutbud under studiegången på Tekniska högskolan och Konstakademiens byggnadsskola, samt avslutande studieresor i Europa.
Varför blev du intresserad av ämnet?
Intresset för ämnet är med mig sedan länge. Det syntes redan i mitt examensarbete på arkitektutbildningen i Lund, då jag skrev om svenska arkitekters studieresor till Europa i allmänhet och Italien i synnerhet. Grundliga, ingående utlandsstudier under upp till fem år som avslutning på studierna i Sverige var fullt normala ända fram till 1800-talets slut. Resorna i deras funktion av pedagogiska instrument har jag också undersökt som stipendiat på Svenska Institutet i Rom. Även under anställningar på Nationalmuseum och ArkDes har jag fått möjlighet att överblicka vad de svenska museisamlingarna rymmer för material i fråga om sådana resor.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Innehållet i arkitektutbildningen på de polytekniska skolorna på 1800-talet har inte tidigare beaktats i någon större utsträckning. Jag har med utgångspunkt i arkivmaterial kunnat visa hur undervisningen var upplagd, vilket material som användes och var tonvikten låg. Jag har kunnat se att utbildningen som blev resultatet av utredningsarbetet knappast blev så tekniskt eller praktiskt betonad som utredarna hade sett framför sig. Tekniska högskolans fyra års arkitektutbildning fick snarast funktionen av grundutbildning med tre års högre studier på Konstakademiens byggnadsskola som vidareutbildning.
Var det något som överraskade dig?
Det var en överraskande upptäckt att arkitektutbildningen hade en så avgörande roll för att utredningen över huvud taget skulle resultera i en svensk teknisk högskola på 1870-talet. Jag överraskades också av att jag tyckte mig finna väl så många framåtsyftande och progressiva inslag hos Konstakademiens byggnadsskola som hos Tekniska högskolan vid tiden, i motsats till den förhärskande uppfattningen i tidigare historieskrivning.
Vem har nytta av dina resultat? Vilken typ av impact/genomslag kan de tänkas få?
Jag hoppas att ämnet ska appellera både till dem som intresserar sig för teknik- och arkitekturhistoria. Sedan handlar det om KTH:s egen historia, och det hoppas jag ska borga för intresse hos anställda och anslutna här på KTH.
Vad ska du göra efter disputationen?
Eftersom jag har intresse och erfarenhet av arkivstudier ser jag gärna en roll inom arkiv- och museifältet framöver.