Utveckling av metoder och verktyg för hållbarhetsanalys och systemiska, framåtblickande produktivitetsmått

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag har breddat mig från nationalekonomi via systemekologi till framtidsstudier för att jag tyckte nationalekonomiska analyser dels var för snäva, dels var mer bakåtblickande än framåtblickade. Det kom sig väl både av intresse hemifrån, från studier som till en början enligt mig inte var tillräckligt tvärvetenskapliga, och yrkeslivsarbetsuppgifter - som samhällsekonomisk analytiker på en bank respektive ett myndighetsuppdrag att ta fram en "grön BNP". Där tyckte jag inte att jag kunde lösa det jag var satt att göra på tillräckligt bra sätt utan att bredda mig ämneskunskapsmässigt och hitta metoder för att blicka mer framåt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Att det gömmer sig stora andra värden i skogen än bara virkestillväxten och att resiliensbegreppet lyftes fram som något viktigt att bevaka och bevara i artikeln om kritisk naturkapital. Jag ser även att framtidsstudier kan öppna upp diskussioner om vad som kan bli kritiskt viktigt framöver inte bara är det som anses viktigt idag, och så då den klart mest citerade artikelns resultat om hur man kan illustrera FN:s globala mål och delmål som ju enligt Agenda 2030:s definition påverkar varandra.

Var det något som överraskade dig?

Hur FN-målen påverkar varandra har både jag och andra - t ex SEI - jobbat mycket med de senaste tio åren. Så utväxlingen på något som från början var en idé som artikelförfattarna diskuterade och skrev en artikel om till olika sorts analytiska verktygsstöd har ju varit spännande att följa, och då samtidigt lite överraskande hur metodutvecklingsresultat kan få fäste och på så sätt leva vidare.

Vem har nytta av dina resultat? Vilken typ av impact/genomslag kan de tänkas få?

Jag har hela tiden jämte forskarstudierna arbetat för myndigheter, politiken, facken, tankesmedjor och forskningsinstitut och industrin med samma saker som jag har skrivit artiklar om, så jag hoppas att de aktörerna fortsatt kommer att intressera sig för de frågor som avhandlingen vidareutvecklar metoder för att analysera.

Vad ska du göra efter disputationen och var kan man nå dig?

Jag är ju efter 37 års avhandlingsskrivande - jämte yrkesjobbande lika länge - nära pensionsåldern, men jag brukar bli inbjuden att medverka i projekt och rapportskrivande på de teman avhandlingen tar upp, så det fortsätter förhoppningsvis så ett par år till. Jag tycker fortfarande att det som avhandlas i papperna och kappan är intressanta saker som även andra aktörer borde tycka blir allt mer relevanta - jag tror ju såväl samhället i stort och företag, fack, politik osv behöver ett mer framtidsutblickande systemperspektiv för att kunna navigera hållbart framöver.

Rent konkret nås jag på kristian.skanberg@gmail.com