Hur uppstår bankrusningar?

- När situationen på Cypern uppstod bestämde jag mig för att låta den ingå som ett case i mitt projekt. Det var ett unikt tillfälle att få studera en potentiell bankrusning så jag åkte dit bland annat för att förbereda datainsamling.

I början av 2013 var bankkrisen på Cypern ett faktum. Europeiska centralbanken beviljade nödlån och när dessa medel var slut erbjöd EU ett räddningspaket på 10 miljarder Euro på villkor att Cypern också gick in med 7 miljarder Euro. Förslaget att småsparare skull finansiera Cyperns del genom beskattning av banktillgångar röstades ned och man var tillbaka på ruta ett. För att undvika bankkollaps stängdes bankerna tillfälligt för att hindra människor från att tömma sina bankkonton. Till slut beslutade regeringen och trojkan om krispaket där Cyperns näst största bank, Laiki bank, likviderades. Tillgångarna användes för att rekapitalisera Bank of Cyprus, Samtliga konton i de båda bankerna med behållning större än 100 000 Euro är frysta och engångsbeskattas för att betala skulderna. För första gången i EUs historia har man infört begränsningar för bankuttag; 300 Euro per dag.

- Drygt 20 % av småspararna har agerat i krisen, till exempel genom att ta ut det dagliga maxbeloppet eller byta bank. Män visar sig vara är mer benägna att agera än kvinnor, trots att kvinnor är mer oroliga. Utbildningsgrad är en annan faktor som påverkar hur man handlar i en sådan här situation, högutbildade har i större utsträckning än andra agerat, säger Sara Jonsson. Sambandet mellan inkomst och handling är inte lika tydlig. Om man pratat med vänner och bekanta eller hämtat sin information från myndigheter eller media verkar inte spela någon roll för hur man har agerat i krisen.

Cyprioternas förtroende för banker har, föga förvånande, förändrats drastiskt. Det låga förtroendet gäller framförallt stabiliteten, det vill säga man har låga förhoppningar för att banksystemet fungerar.

- Hur man ser på banksystemet färgar starkt hur man upplever sin egen ekonomi som helhet, om den ska kollapsa eller inte. Många har bytt bank, och kooperativa banker är populära. En tredjedel av de som tog ut sina pengar hade besparingarna hemma, bara 10 % valde att investera.

Något som överraskat Sara Jonsson är att så pass få cyprioter agerade i samband med krisen.

- Efter att bankerna varit stängda väntade man sig att det skulle ringla köer av oroliga småsparare, men så blev det inte. Detta kan ha sin förklaring i landets historia. Flera som jag pratat med relaterar den här krisen till ockupationen 1974, som var en mycket farligare och mer dramatisk händelse och som sitter djupt rotad och präglat även senare generationer.

Sara hoppas att hennes forskning ska ge myndigheter och banker ökad kunskap om hur de bör agera då det föreligger risk för bankrusning. Ur ett regleringsperspektiv är det intressant att veta hur människor uppfattar risker och hur man utifrån det agerar eller inte agerar.

Sara Jonssons forskningsprojekt ”Bank run” och agent baserad modellering pågår mellan 2011 - 2014 och finansieras av Vinnova. 

 Text och bild: Maria Hult