Legitimeringsprocesser för att inte handla i klimatfrågan

Om projektet

Det kan ibland framstå som om det stora hindret för hållbar utveckling är klimatskepticism. Men i Sverige och stora delar av Europa är det ett marginellt problem. I själva verket är en överväldigande majoritet både kunnig och har klimatengagerade attityder. Däremot finns ett stort glapp mellan kunskap och handling. Vi lever inte som vi lär.

För de flesta innebär det emellertid ett visst obehag att handla tvärt emot sin övertygelse om vad som är rätt. Vår hypotes är att en av orsakerna till att vi klarar av att leva i konflikt med oss själva, är att vi legitimerar det på olika sätt, på både individuell och kollektiv nivå. I en förstudie fann vi att en vanlig legitimeringsstrategi är att föreställa sig att man har ett slags personligt klimatkonto. Den som cyklar till arbetet, källsorterar och äter mycket vegetariskt använder det som skäl inför sig själv för att motivera semesterresan till Asien.

Glappet mellan kunskap och handling har väckt intresse från forskare i olika discipliner. Vi vill undersöka hur de här legitimeringsstrategierna ser ut och fungerar för människor i deras vardag i Sverige genom att använda Aristoteles toposteori. Vi vill också ta reda på hur dessa topos besvaras och hanteras i den offentliga debatten om klimatförändringen och den nödvändiga samhällsomvandlingen som vi står inför.

Vårt främsta bidrag i relation till tidigare forskning är att vi studerar dessa processer som djupt förbundna med människors omständigheter och kultur, men ändå som en intern överläggning.

Projektet bedrivs 2019-2021 och finansieras av Riksbankens jubileumsfond.

Vill du själv delta i forskningsprojektet så följ denna länk .

Innehållsansvarig:history@abe.kth.se
Tillhör: Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö
Senast ändrad: 2019-05-27