Between Science and Politics: How Arctic Research Survived and Thrived in the Cold War – and Beyond

Världens interesse för Arktis växer starkt. Klimatförändringar är en stor del av denna process, och nya ekonomiska möjligheter i samband med dessa beskrivs ofta som positiva händelser samtidigt som man erkänner de potentiellt allvarliga konsekvensera för miljö och samhälle. Säkerhetsfrågor har också hamnat högre upp på dagordningen. Vetenskap spelar en central roll i dessa frågor. Den används som informationskälla till politiker, men också som bevis på ett intresse för regionen och på nationell styrka. Polarforskningsinstitutioner tar emot många miljarder kronor varje år för att bedriva vetenskap. Vetenskap som främjar kunskap, men också tjänar till att ge prestige till staten. Sålunda kan dessa institutioner vara viktiga aktörer som medverkar till att göra politik.

Om projektet

Hur kom vetenskapliga institutioner till att bli politiska och vetenskapliga instrument, i Sverige såväl som andra länder? Arktis var ett nyckelområde för stormakterna redan under kalla kriget. Stater från öst och väst satsade mycket på forskning där, med mål att förstå och behärska en strategiskt viktigt del av jordklotet. När intresset för miljöfrågor ökade under slutet av 60-talet kom vetenskapen att bli en arena för diplomati, och samarbeten mellan insitutioner i öst och väst runt sådana frågor började även innan järnridåns fall. Vetenskap har tjänat olika mål genom åren. Detta gäller också Sverige, som var ganska osynlig som arktisk aktör under kalla krigets mest spända år, men började stötta arktisk forskning på markant mer betydande sätt från 1980.

Huvudmål

Projektet har två huvudmål. Det första är att förklara hur och varför den dramatiska ökningen av arktiska forskningsinstitutioner under kalla kriget gick till. Praktiska såväl som mer teoretisk forskningsprogram bidrog till det statliga projektet. För oss är det centralt att understryka vetenskapens roll som både en praktik och ett sätt att skapa en symbolisk närvaro på platser som ansågs viktiga för statens diplomatiska prestige. De två hänger samman: forskning av låg vetenskaplig kvalitet var oanvändbar för diplomatiska såväl som för praktiska mål. Vi undersöker också hur frågor kring miljöskydd och miljöövervakning blev central för arktisk forskning. Denna fråga är särskild viktig eftersom många av de vetenskapliga och tekniska system som underbygger den moderna miljöforskningen först utvecklades inom militären.

Det andra huvudmålet är att utvärdera hur samarbete såväl som konkurrens var möjlig mellan olika länder och individuella forskare. Även om vi ofta beskriver vetenskap som internationell till sin natur, är det klart att nationella politiska och kulturella intressen påverkar hur vetenskap bedrivs, och kanske också bestämmer forskningsprioriteter. Men samtidigt har forskningssamarbete pågått över geopolitiska gränser även under tider av konflikt. Frågan är särskilt aktuell idag eftersom nya källor pekar på starka men ofta dolda kopplingar mellan politik och vetenskap i Arktis.

Vår bild av järnridån som en nästan ogenomtränglig spärr måste förändras. Vägen mot det moderna arktiska forskningssamarbetet var lika mycket fortsättning på som förandring av tidigare processer. Projektet omfattar en banbrytande och detaljerad studie av arktisk forskning i öst (Ryssland/Sovjet), väst (USA/Canada), och i mitten (Sverige). Dessa analyser kommer att styrkas genom jämförelser med institutioner i Norge, Danmark och andra länder, som redan studeras av andra forskningsgrupper (men utan vårt internationella fokus). Projektet kommer att producera nya historiska resultat och tolkningar av ett ämne och en tidsperiod med stort betydelse för den moderna historien. Samtidig fastställs nya insikter kring förhållandet mellan vetenskap och politik i arktisk forskning.

Medarbetare på avdelningen

Detailed project description (pdf 170 kB)

Anslagsgivare: Vetenskapsrådet

Period: 2015-2017

Innehållsansvarig:history@abe.kth.se
Tillhör: Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö
Senast ändrad: 2019-01-28