Cosmopolitanism from the Margins: Mediations of Expressivity, Social Space and Cultural Citizenship

Kosmopolitismen har i ett historiskt perspektiv främst förknippats med universalistiska visioner om global sammanhållning och världsmedborgarskap. Inte sällan har denna filosofi förenats med etiska normer och principer som varit förankrade i dominerande samhällsideal, vilka i sin tur dikterats av etablerade elitgrupper i (det västerländska) samhället. Även vad gäller senare tiders vändning mot mer kulturella perspektiv på det kosmopolitiska samhället, där människors kulturella olikheter och rätt till erkännande framhävts, har själva åskådningen och den politiska drivkraften kunnat hänföras till samhällets mer reflexiva grupper. Med andra ord har även den kosmopolitiska diskussionen inrymt en maktgeometri där vissa typer av aktiviteter och förhållningssätt marginaliserats och (ofta implicit) betraktats som avvikande.

I och med utbredningen av nya, gränsöverskridande medier har det emellertid skapats nya möjligheter för moraliskt, ideologiskt och estetiskt marginaliserade grupper att via expressiva praktiker göra anspråk på en mer central position i samhället, en process som i sin tur kan ses som en viktig del av kosmopolitiseringen. Ofta handlar det då om grupper för vilka själva identitetsarbetet utgör en politisk handling och medborgarskapet formas via expressiva kulturella processer snarare än gängse politiska kanaler.

Projektets övergripande syfte är att klargöra med vilka logiker och strategier nya digitala kommunikationsformer inkorporeras i samtida identitetspolitiska grupperingar, samt hur dessa strategier förhåller sig till det kosmopolitiska samhällets maktstrukturer. Analysen kommer att bygga på tre delstudier, vilka kretsar kring tre olika fenomen, eller grupper:

(1) urbana utforskare (urban explorers) som reser till och dokumenterar undanskymda zoner i stadslandskapet (övergivna fabriker, underjordiska gångar osv);

(2) alternativ gatukonst (exv graffitiutövare) och

(3) sexuellt expressiva grupper (kopplade till exempelvis swingerkulturen och dess klubbar).

Vad som förenar dessa tre grupper är att expressiviteten är (1) rumsligt definierad, i förhållande till särskilda platser och ytor, och (2) kroppsligt förankrad och utmanande, i form av performativa aktiviteter av ett slag som rör sig i offentlighetens och den etablerade politiska kulturens utkanter. Samtliga grupperingar är dessutom globalt förgrenade, men kan studeras i sina lokalt förankrade skepnader, där inte minst nya medier fungerar som en förmedlande länk mellan såväl lokalt och globalt, som offentlig exponering och osynlighet/anonymitet. Det handlar då om olika nätgemenskaper (communities), hemsidor och listor för informationsspridning, vilka används för att skapa exponering och diskussion och för att koordinera aktiviteter.

Projektet knyter främst an till teorier om kosmopolitism och kulturellt medborgarskap och kommunikationsteoretiska perspektiv på nya medier och deltagarkultur. Det senare åsyftar medborgarnas ökade möjligheter att via olika medier skapa och cirkulera egna kulturella uttryck och därmed påverka samhällsutvecklingen (kulturellt, moraliskt, politiskt). Inom de tre grupperingarna kan man förvänta sig att finna olikartade processer, vilket inte minst har att göra med graden av globalisering och gruppernas relation till samhällets dominerande etiska och juridiska principer. För att på ett nyanserat vis fånga de expressiva strategierna kommer projektet tillämpa kvalitativa metoder, huvudsakligen observationer och intervjuer med aktörer som är engagerade i sammanslutningar som representerar respektive inriktning. Dessa deltagande metoder kommer att kompletteras med analyser av föreningarnas kommunikativa aktiviteter på nätet och via andra medier.

Projektansvarig: Miyase Christensen

Projektdeltagare: Miyase Christensen, André Jansson (Karlstad University), Tindra Thor (Stockholm University)

Anslagsgivare: Vetenskapsrådet

Period: 2012-2016

Innehållsansvarig:history@abe.kth.se
Tillhör: Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö
Senast ändrad: 2017-03-30