Adapting to Change.

QC 20241115

Abstract

Samhällsplaneringens utveckling påverkas av samhällsförändringar ochpolitiska beslut, som ändrar planeringens förutsättningar och fokus genomändrade förutsättningar och förändringar av regelverket. Dagens planering harformats av det nyliberala skiftet i slutet av förra seklet, som medförde en våg avavregleringar och privatiseringar vilket påverkar dagens planeringspraktik.Dessutom medförde debatten om hållbar utveckling ett bredare fokus isamhällsplanering och krav på nya normer för samhällsutveckling. Planeringmåste anpassa sig till de ändrade förutsättningarna, hitta nya sätt att styraurban och regional utveckling och ta sig an hållbarhetsutmaningar som krävernytänkande, nya metoder och innovativa åtgärder. En central utmaning ärfragmentering av planering och ansvarsområden som har ökat efter dennyliberala omställningen.Denna avhandling undersöker olika sätt att organisera planeringsprocesseroch de konsekvenser som dessa medför. Det övergripande syftet medavhandlingen är att undersöka hur den praktiska planeringen har utvecklatssedan 1990-talet och hur den har anpassats till ändrade förutsättningar ochbehov. Avhandlingen består av en kappa och sex vetenskapliga artiklar sombehandlar empiriska studier av stads- och transportplanering i Sverige ochnågra andra länder i Europa. Forskningen som presenteras i dessa artiklarsträcker sig över en period av 25 år under en tid då planeringen har genomgåttstora förändringar. Det gör det möjligt att diskutera planering utifrån deändrade planeringsförutsättningarna. Forskningen som presenteras iartiklarna utgår från en kvalitativ forskningsansats och kombinerar olikametoder för datainsamling.Med utgångspunkt i litteraturgenomgången och en tematisk analys avforskningsresultaten har följande teman för diskussion identifierats. Först,metoder som används i planering för att samordna ansvarsområden i olikasektorer och på olika myndighetsnivåer. För det andra, möjligheterna attfrämja integrerade tillvägagångssätt i kommunala planering för att mötaaktuella behov och olika hållbarhetsutmaningar i samhället, mot bakgrund avde ändrade förutsättningarna för planering. För det tredje, planeringens ochlärandets betydelse för den långsiktiga utvecklingen av samhällsplaneringsområdet.Forskningsresultaten lyfter fram två olika sätt för att främja integrering:policyintegrering och interaktiva processer för projektplanering. Ofta hindrasintegrering av olika samhällssektorer av skillnader i institutionell logik ochetablerade strukturer för styrning, men erfarenheter från Norge och Finlandmed avtal för integrerad markanvändnings- och transportplanering istorstadsregioner, visar på andra möjligheter av en integrerad planeringmellan olika samhällssektorer. Interaktiva metoder, som omfattar samarbetemellan lokala myndigheter och privata bostadsföretag, visar sig vara effektiva ihanteringen av hållbarhetsutmaningar. Processens informella karaktär ochkommunernas dubbla roll som både markägare och planeringsmyndighetväcker dock frågor kopplade till samhällsplaneringens legitimitet. Dessutomvisar erfarenheter att integrerad stadsplanering ofta utgår från ekologiskmodernisering, som bygger på antagandet att hållbarhet och ekonomiskutveckling kan förenas genom samverkan och samsyn men förbiser deutmaningarna som förslaget medför i andra delar av samhället eller världen.Slutligen visar studier av planeringsprocesser att planering har blivit alltmerkomplex och att experter från olika discipliner deltar i allt större utsträckning.Erfarenheter tyder också på att integrerade planeringsprocesser fungerar somarenan för reflexivt interaktivt lärande.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-356444