Till innehåll på sidan

Docentföreläsning: Olika perspektiv av finansiellt risktagande – med ett särskilt fokus på individens riskbeslut

Välkomna till Cecilia Hermanssons docentföreläsning vid antagning som docent vid KTH i ämnet Företagsekonomi (Business Studies).
Docentföreläsningen är öppen för allmänheten. Ingen anmälan krävs, men antalet platser är begränsat.
Observera att docentföreläsningen hålls på svenska (presentation only in Swedish).

Tid: On 2021-09-15 kl 15.00

Plats: Zoom

Språk: Svenska

Föreläsare: Cecilia Hermansson

Sedan 1970-talet har världen genomlevt hundratals finanskriser och några av dem har påverkat stater, företag och individer i många år efteråt. Finanskriser uppstår t ex på aktie-, valuta- och räntemarknader och kan vara offentliga eller privata. De med störst påverkan på samhället omfattar staternas, företagens och/eller hushållens balansräkningar och har ofta sin upprinnelse i bank- och fastighetskriser.

Det är svårt att uppskatta risker. Inte sällan tror vi att ”priser kan stiga upp i himlen” och att ”denna gång är det annorlunda”. Fokus i företagens riskanalyser ligger på de risker som har hög sannolikhet och får allvarliga konsekvenser. Men ofta bortses från risker med liten sannolikhet och stora konsekvenser – de är alltför svåra att bedöma och åtgärda, och eftersom de kanske ändå inte händer anses det inte lönt att satsa resurser på dem. Detta påverkade sannolikt hur den globala finanskrisen 2008 kunde uppstå. För banksektorn har myndigheter valt att reglera hårdare för att begränsa risker och att kriser uppstår. Ett stort antal anställda arbetar numera i banker, företag och myndigheter med att bedöma, följa och hitta åtgärder för att begränsa riskerna.

Utöver risker på makronivå behöver vi förstå mikronivån bättre. Varför individer tar eller låter bli att ta finansiella risker är särskilt intressant. Den som har kunskap om risktagande får ofta en bättre avkastning jämfört med den som väljer ett säkert och tryggt banksparande. I min forskning har jag fokuserat på bankkunders risktagande i sitt sparande. Vilka faktorer får en bankkund att välja att ta lite högre risk? Vilken betydelse har bankkunders ålder, kön, inkomster, förmögenhet och finansiella förmåga för deras risktagande? Kan det vara så att kundernas intresse för ekonomi och finansiell utveckling betyder mer för deras risktagande än deras finansiella förmåga?

I denna presentation inleder jag med risker på makronivå för att sedan fördjupa diskussionen kring hur individers risktagande mäts och kan förklaras. Jag tittar även framåt: Vi behöver bättre förstå hur köparen av en fastighet tänker kring risker i bolånebeslutet.

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2021-09-02