Till innehåll på sidan

Mobilising digitalisation to serve environmental goals

Tid: To 2021-01-28 kl 13.00

Plats: Zoom https://kth-se.zoom.us/j/61208592131, Du som saknar dator/datorvana kan kontakta hojer@kth.se / Use the e-mail address if you need technical, Stockholm (English)

Ämnesområde: Planering och beslutsanalys

Respondent: Tina Ringenson , Strategiska hållbarhetsstudier

Opponent: Senior Lecturer Caitlin Cottrill,

Handledare: Professor Mattias Höjer, Strategiska hållbarhetsstudier; Researcher Anna H Kramers, Strategiska hållbarhetsstudier

Exportera till kalender

Abstract

Nuvarande mänsklig utveckling är på väg att rasera stabiliteten för det planetära system vi är beroende av för vår överlevnad. Den är med andra ord ohållbar. Samtidigt pågår en snabb urbanisering och digitalisering av våra samhällen. Digitala teknologier har potential att minska miljöpåverkan från städer och urbana livsstilar. Transport och mobilitet är viktiga komponenter i stadslivet, och det har föreslagits att digitala teknologier kan förbättra urbana transportsystem vad gäller både tillgänglighet och hållbarhet. Mobilitet som tjänst – Mobility as a Service (MaaS) – är ett relativt nytt koncept för tillhandahållande av mobilitetstjänster genom en digital plattform, ibland tillsammans med tillgänglighetstjänster som minskar behovet av att resa (Accessibility as a Service – AaaS). MaaS föreslås kunna vara ett verkligt alternativ till den egna bilen, och leda till hållbarare resande. Dess verkliga effekter är dock fortfarande oklara.

Den här avhandlingen syftar till att skapa kunskap som kan vägleda allmänna och privata aktörer i utveckling och användning av digitala tjänster som kan stödja miljömål, särskilt gällande urbant resande. Resultaten är strukturerade i tre delar. Den första delen utforskar strategier och digitala tjänster för kommuner som vill använda digital teknologi för att stödja miljömål. Den andra delen presenterar hur MaaS och AaaS ska kunna stödja miljömål för urbant resande. De behöver bidra till minskat resande samt minska miljöpåverkan per personkilometer genom att stödja bättre transportsätt och lägre utsläpp. I avsnittet föreslås också att en välfungerande fysisk infrastruktur för kollektivtrafik och cykling är viktiga förutsättningar för positiva effekter av MaaS. Den tredje delen identifierar viktiga kunskapsluckor som behöver utforskas ifall digitala tjänster ska kunna stödja miljömål. Relationen mellan digitala tjänster, urban form, och hållbarhetseffekter är ett viktigt ämne för framtida forskning, liksom hur vi ska kunna säkra att MaaS lever upp till sin miljöpotential.

Slutligen diskuterar jag hur digitala tjänster och MaaS ska kunna stödja miljömål. Det finns stora osäkerheter kring tjänsternas verkliga effekter. Det gör deras framtida effekter svåra att förutse, men betyder också att investeringar behöver göras strategiskt, samt följas upp noga. Allmänna och privata aktörer har båda ansvar för att se till att digitala tjänster lever upp till miljömål. Dock är det viktigt att inte bara se till hur dagens problem ska lösas. För att verkligen stödja hållbarhet i städer behöver vi fundera kring vilka städer vi vill ha. Vi måste inte använda digitala tjänster för att skapa sömlös och omedelbar tillgänglighet till mer saker, var de än är. Digitala tjänster kan också stödja urbana livsstilar med ett minskat fokus på fysiska ägodelar och dagliga resor, och ett ökat fokus på positiva erfarenheter av hållbart resande och lokalsamhället.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-288509