Sustainable consumption for policymakers: measuring, learning and acting

Tid: Fr 2019-12-06 kl 13.00

Plats: F3, Lindstedtsvägen 26, Stockholm (English)

Ämnesområde: Planering och beslutsanalys

Respondent: Elena Dawkins , Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Stockholm Environment Institute

Opponent: Professor Paul Ekins, UCL

Handledare: Adjungerad Professor Viveka Palm, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik; Professor Mattias Höjer, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik; Docent Åsa Persson, Stockholm Environment Institute

Abstract

Nuvarande konsumtionsmönster och konsumtionsnivåer är huvudsakliga drivkrafter bakom ohållbar användning av naturresurser och förorening vilka bidrar till global miljöförstöring. En snabb minskning av negativ miljöpåverkan är nödvändig för att undvika en irreversibel förlust av känsliga ekosystem och socio-ekonomisk kris. Konsumtionen måste därför bli mer hållbar och myndigheter har en viktig roll att spela för att uppnå detta mål. Syftet med denna avhandling är att undersöka tre aspekter av beslutsfattandeprocesser kring hållbar konsumtion – mätning av miljöpåverkan, lärande och åtgärder – samt kopplingarna mellan dessa. Varje aspekt är kopplad till ett mål;

  1. Mätning av miljöpåverkan: Utvärdering av existerande och nya metoder för beräkning av miljöpåverkan kopplad till konsumtion som möjliggör för myndigheter att mäta och följa upp en nations åtgärder för att uppnå hållbar konsumtion
  2. Lärande: Fastställande av ifall och på vilket sätt konsumtionsbaserade indikatorer kan vara ett bättre stöd för beslutsfattare i lärandeprocessen kring hållbar konsumtion
  3. Åtgärder: Identifiering av på vilka sätt myndigheter kan förstärka och förbättra sina åtgärder för att stödja en mer hållbar konsumtion

Forskningen presenteras i sex artiklar och är uppdelad i tre delar, en för varje mål. Del 1 och 2 undersöker nuvarande och framtida möjligheter för beslutsfattare att mäta miljöpåverkan kopplad till nationell konsumtion, vad dessa möjligheter innebär för att uppnå målet om hållbar konsumtion samt ifall användning av konsumtionsbaserade indikatorer stödjer lärande kring hållbar konsumtion. De två första delarna är baserade på svensk erfarenhet av arbete kring hållbar konsumtion. Den tredje delen undersöker en rad interventioner framtagna för att uppnå hållbar konsumtion, och vad dessa kan innebära för myndigheters agerande i framtiden. Denna del bygger på exempel från ett flertal länder. Kvalitativa och kvantitativa metoder används för att besvara frågeställningarna. Dessa omfattar bland annat systematisk granskning, sammanställning och kartläggning av existerande forskning, miljö-ekonomisk modellering och analys, intervjuer, workshops och konsultationer i fokusgrupper.

Resultaten i denna avhandling bidrar med ett flertal insikter. Först, belyser nya fotavtrycksberäkningar för Sverige omfattningen av utmaningen att uppnå hållbar konsumtion samt vikten av att öka indikatorers tillämpbarhet för beslutsfattandeprocesser. För det andra visar resultaten att även om indikatorer kan bidra med ett visst lärande för beslutsfattare är deras bidrag till att förändra nuvarande tillvägagångssätt och navigera politiska och institutionella hinder begränsad. Potentialen för att de skall bidra till ett ökat lärande kring hållbar konsumtion är dessutom begränsad av den institutionella omgivningen. Kunskapsuppbyggnad och lärande måste istället struktureras och möjliggöras genom institutioner. Slutligen belyser forskningen att en ökad inblandning av myndigheter verkar vara en nödvändig, och av vissa aktörer en önskvärd lösning. Med detta sagt finns det ett antal barriärer och möjliggörande faktorer som måste övervägas vid beslutsfattande för att lyckas främja hållbar konsumtion.

När det gäller sambanden mellan de tre elementen som studerats i denna avhandling; mätning av miljöpåverkan, lärande och åtgärder, är det som först kan tyckas vara linjära relationer mer komplexa. Mätning av miljöpåverkan leder inte nödvändigtvis till lärandeivoch en lärandeprocess följs inte alltid av åtgärder. Beslutsfattare agerar utan den kunskapsnivå de egentligen eftersträvar och indikatorer förblir oanvända och i vissa fall till och med avfärdade. Kunskap och lärande byggs upp genom att utövare tvingas till handling, och att själva agerandet, problemet och lösningarna i sin tur studeras. En ökad förståelse av myndigheters insatser för mätning av miljöpåverkan, lärande och agerande för att främja hållbar konsumtion erbjuder insikter i hur dessa tre faktorer kan bidra, både separat och tillsammans, till en mer hållbar konsumtion.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263838

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2019-11-15