CFD MODELLING AND EXPERIMENTS ON AERATOR FLOW IN CHUTE SPILLWAYS

Tid: Må 2019-10-21 kl 09.30

Plats: F3, Lindstedtsvägen 26, KTH Campus, Stockholm (English)

Ämnesområde: Byggvetenskap

Respondent: Penghua Teng , Byggvetenskap, Hydraulic and Hydrologic Engineering

Opponent: Professor Anton Schleiss, Ecole polytechnique fédérale de Lausanne (EPFL)

Handledare: Adj Professor James Yang, Betongbyggnad; Professor Anders Wörman, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik

Abstract

Ett flodutskov är en typisk komponent hos vattenkraftdammar och som syftar till att släppa ut dimensionerande vattenföring. På grund av den stora fallhöjden hos många höga dammar är flödeshastigheten i utskovskanalen ofta högre än 20 m/s. Följaktligen är utskovsstrukturen oftast sårbar för kavitationsskador. Att lufta vattenströmmen är ett effektivt sätt att eliminera eller mildra skadorna. En luftningsramp är en anordning som blandar in luft i vattenflödet och är en ingenjörsmässig åtgärd för att motverka kavitationsskadorna. 

Luftinblandning avser intensivt luft-vattenutbyte och involverar en process med luftinträngning, transport och infångning av luft i immobila fickor i strömningsvägen. På grund av det komplexa fenomenet är det fortfarande en utmaning att undersöka det växelvisa mekaniska beteendet mellan luft och vatten. Det är grundläggande att förstå flödesbeteenden nedströms av luftningsrampen eftersom luften blandas i vattnet och kan sedan avges till atmosfären. Denna avhandling undersöker egenskaperna hos luftningsflödet med både beräkningsmetoder (Computational Fluid Dynamics – CFD) och avancerade labbförsök.

CFD-metoden presenterade tre stycken tvåfasmodeller för att beskriva luftningsflödena, nämligen s.k. Volume of fluid (VOF), Mixture Model och Two-Fluid Model (TFM). De tillämpas och utvärderas med data från prototyputskov och även genom jämförelser med experimentella data. VOF modellen leder till rimliga resultat avseende både vattenflöde och luftmängd. För att förutsäga luftkoncentrationsfördelning och luftbubblors transportprocesser är TFM överlägsen andra metoder (modeller) eftersom den inkluderar krafter som verkar på luftbubblorna. Modellen överskattar dock fortfarande luftinnehållet nära utskovsbotten. Baserat på uppgifter av ett prototyputskov i Sverige tillämpas och jämförs de tre modellerna.

Fysiska modellförsök genomförs vanligtvis för att undersöka egenskaper hos luftningsrampen. På grund av skaleffekter kan resultaten leda till avvikelser i flödesbeteenden jämfört med prototypen. Således blir CFD-modellering ett alternativt verktyg när orsaken till skillnaden söks. Baserat på fältförsök i ett flodutskov appliceras CFD för att reproducera flödesbeteenden; avvikelser mellan modellförsöken och prototypobservationer visas. CFD, som utförs i prototypmått, visar liknande flödesegenskaper som i prototypen men skiljer sig från dem i modellen. En förklaring till avvikelserna diskuteras i termer av flödesegenskaper, ytspänningens effekt i modellförsöken och förutsättningen för luftinträngning genom den fria vattenytan.

Experiment utförs i labbmiljö för att studera luftningsflödet i en ränna. Fyra bildbaserade mättekniker – det vill säga hastighetsmätning med höghastighetspartikelfotografering (High-Speed Particle Image Velocimetry, HSPIV), skuggrafisk bildmetod (Shadowgraphic Image Method, SIM), bubbelspårningsmetod (Bubble Tracking Method, BTM) och bubbelbildshastighetsmetod (Bubble Image Velocimetry ,BIV) – används. Studien fokuserar på frågor som rör karakteristiska lägen för vatten-luftgränssnitt, tolkning av utvärderingsprocessen för luftbubblor som släpper från spetsen av luftkaviteten, identifiering av sannolika medelvärden för karakteristiska lägen av nära den fluktuerande fria vattenytan och att erhålla hastighetsfältet från både vatten- och luftflöde och egenskaper hos luftbubblor i strömmen. Tillämpningen av dessa tekniker leder till en bättre förståelse av tvåfasflödets egenskaper hos luftningsrampen.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-259591

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2019-09-19