Inför styrmedel som stimulerar kollektivtrafik, elfordon och fossilfria transporter uppmanar hållbarhetsforskaren Jonas Åkerman politiker och beslutsfattare. (Foto: ​Tomas Oneborg TT)

Fem sätt att göra staden klimatsmart

TEMA En mänskligare stad

Publicerad 2019-04-24

Vad sägs om att slippa jobbpendla utan arbeta nära hemmet i stället? Och på fritiden glida fram i en elbil från kvarterets bilpool? Så ser transportforskare Jonas Åkermans vision ut för hur vi reser och rör oss i staden.

Jonas Åkerman, transportforskare.

Hur kan vi skapa en stadsmiljö med mindre buller, föroreningar och nollutsläpp av växthusgaser? Tekniken för klimatsmarta transporter är redan här men politiska beslut släpar efter, enligt Jonas Åkerman , forskare inom strategiska hållbarhetsstudier på KTH.

Med skatter, avgifter och lagstiftning finns den största möjligheten för förändring – både piska och morötter behövs, menar han.

Till 2045 är det beslutat att Sverige ska vara helt fossilfritt. För inrikes transporter finns särskilda etappmål, senast 2030 ska utsläppen ha minskat med 70 procent.

– Utvecklingen går för långsamt. Det är fortfarande möjligt att nå målen, men då behöver man sätta in kraftiga åtgärder, säger Jonas Åkerman

Elbilen är en viktig pusselbit. Priserna måste ned för att elfordonen ska kunna slå igenom som ett alternativ menar han. Även livscykelperspektivet, den totala miljöpåverkan från "vaggan till graven", måste räknas in. Det tar lång tids elbilsanvändning för att ”tjäna ihop” de utsläpp som orsakas vid exempelvis batteritillverkningen, påpekar han.

Utveckla fordonsskatten

I syfte att öka elbilsförsäljningen vill Jonas Åkerman se en skärpning av bonus malus, fordonsskatten som ger rabatt för bilar med minst utsläpp. Antalet elbilar ökar stadigt, men är fortfarande en försvinnande liten del av fordonsflottan.

Förändringar i bilbeståndet går också långsamt – dagens fossildrivna bilar kommer att finnas kvar länge på vägarna. Att nå klimatmålen 2030 är mycket svårt, anser han.

– För målet 2045 ser det mer positivt ut. Med teknisk utveckling och verkningsfulla styrmedel kan det ge effekt.

Han hoppas att utvecklingen av bilpooler kan få en skjuts med ändrad lagstiftning. Nya bestämmelser krävs för att göra det möjligt att reservera p-platser som bara får användas till fordon från bilpooler. En annan åtgärd är att fastighetsägare subventionerar bilpoolsystem för boende, i utbyte mot att bygga färre p-platser.

Skarpare åtgärder

Jonas Åkerman lyfter även fram försöken med work-hubs. Inom KTH-projektet Mistra SAMS drivs ett försök med en work-hub i Tullinge i södra Stockholm. Arbetsgivare som deltar i projektet kan där tillhandahålla en kontorsmiljö för anställda nära hemmet för att minska arbetspendlingen.

Han vill även se en reformering av bilskatten. Istället för att höja koldioxidskatten, vilket slår hårt mot landsbygden där alternativen är färre, bör man jobba mer med differentierade väg- och p-avgifter. Dyrare parkering ju närmare stadskärnan och förändrad trängselskatt som gör kollektivtrafiken attraktivare, är hans recept.

– Avgifter för stadstrafik är en mer träffsäker metod. Samtidigt minskar vi de hälsofarliga utsläppen där de är som intensivast och flest människor drabbas, säger Jonas Åkerman, som ser flera tecken på att utvecklingen går åt rätt håll.

– Det finns positiva trender men man behöver skarpare åtgärder. Det handlar inte om en lösning utan flera, både vad gäller den tekniska utvecklingen och förändring av beteenden och synsätt.

Här är Jonas Åkermans lista med fem förslag för att förverkliga hållbara transporter i stadsmiljö:

  • Planera stadsutbyggnaden så att avstånden blir korta och gång-, cykel- och kollektivtrafik gynnas
  • Stimulera nya tjänster som bil- och cykelpooler, work-hubs och utvecklad teknik för distansmöten
  • Inför fler, differentierade väg- och p-avgifter i större städer
  • Stimulera elektrifiering av kollektivtrafik och biltrafik
  • Öka inte kapaciteten för vägtrafik

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2019-04-24