Avdelningen för Miljöstrategisk analys (fms)

Hur kan ett hållbart samhälle se ut? Vad kan vi göra för att närma oss ett hållbart samhälle? Hur kan vi mäta miljöpåverkan av produkter, tjänster och andra system?

Detta är frågor som vi på fms arbetar med. Vår målsättning är att bidra till långsiktiga lösningar, kunskapsuppbyggnad och debatt kring strategiska miljöproblem. Detta görs i huvudsak genom tvärvetenskapliga studier. Avdelningens verksamhetsområde är skärningen mellan miljöfrågor, samhällsförändringar och teknikutveckling.

Bertil Masonit, ritad för fms

Självförsörjning av mat och livsmedelstillgång - utmaningar i en allt urbanare värld

En majoritet av världens befolkning bor numera i städer. Städerna är beroende av matimport och det är långt från jord till bord. Docent Rebecka Milestad, avdelningschef för fms, diskuterade några av utmaningarna kring urban livsmedelstillgång, självförsörjning av mat och stadsodling i Aktuellt den 5 juni.

Naturkatastrofer, energibrist, epidemier och geopolitiska kriser påverkar den urbana livsmedelstillgången. Rebecka Milestad betonade att det finns mat till alla på jorden, men att den är ojämnt fördelad. Hon underströk också att det optimala för att klara kriser är att hitta en balans mellan att kunna producera maten på plats och att kunna importera. Denna balans diskuteras nu i allt fler städer.

Rebecka lyfte fram att det går att producera mycket mer mat i städerna än vad vi gör nu. Urban odling kan inte ersätta det vanliga jordbruket men kan bli ett viktigt komplement som kan bidra till arbetsplatser, matproduktion och vackrare miljöer i städerna.

Ytterligare ett tema i diskussionen var självförsörjning av mat. Sedan 1990-talet har detta varit en icke-fråga i Sverige. Men nu har frågan fått förnyad aktualitet mot bakgrund av: 1) klimatförändringarna och alla osäkerheter som följer på dem, 2) det förändrade säkerhetsläget i omvärlden och 3) den snabba minskningen av antalet gårdar i Sverige. Rebecka belyste att produktionsökning finns med som ett viktigt mål för svenskt jordbruk i Sveriges livsmedelsstrategi som kom tidigare i år.

Flygskatt per passagerare kan minska utsläppen

För att minska växthusgasutsläppen från flygsektorn behövs kraftfulla internationella styrmedel. Sverige och andra länder behöver vara pådrivande för att dessa etableras så snart som möjligt. Det kan dock ta tid innan internationella styrmedel är på plats. På kort sikt behövs därför en flygskatt per passagerare som inkluderar utrikes flyg, vilket står för över 90 procent av klimateffekten från svenskars flygresande. Denna flygskatt bör införas snabbt och ligga på en nivå som ger en reell klimateffekt. Det skriver forskningsledare Jonas Åkerman, professor Göran Finnveden och professor Mattias Höjer i en debattartikel i Dagens Samhälle, tillsammans med tre Chalmersforskare.

Dagens Samhälle 2017-02-27

Trähus halverar klimatpåverkan

En övergång till byggande av flerbostadshus i trä kan minska byggandets klimatpåverkan avsevärt. Byggandet av betonghus, även så kallade lågenergihus, orsakar betydligt större utsläpp än byggandet av trähus, vilka orsakar ungefär hälften så stor klimatpåverkan under byggprocessen. Genom två studier av byggandets klimatpåverkan, utförda i samarbete mellan KTH och IVL, framkommer också att byggmaterialen står för nära 80% av klimatpåverkan under byggprocessen. I sin tur står byggprocessen för en betydande del av en byggnads klimatpåverkan, sett över hela dess livscykel. Docent Tove Malmqvist diskuterar resultaten från studierna i Dagens Nyheter.

Dagens Nyheter 2017-02-26

Materialåtervinning av plast sparar koldioxidutsläpp

Mot bakgrund av att tiotusentals ton källsorterad plast har förbränts under de senaste åren pekar professor Göran Finnveden på att materialåtervinning av plast sparar både energi och koldioxidutsläpp, medan plastförbränning är ett klimatproblem. I två artiklar uttalar sig Göran Finnveden om allvaret i situationen och om möjliga strategier för att minska utsläppen av koldioxid från avfallsförbränning, genom ökad utsortering av plast, ändrade ekonomiska styrmedel och lagkrav på återvinningen.

Dagens Nyheter 2017-02-08

Ny Teknik 2017-02-22

Svenska handlingsalternativ för att minska flygets klimatpåverkan

Svenskars flygresande står för en ungefär lika stor klimatpåverkan som allt bilresande i Sverige. I en ny rapport från KTH och Chalmers, "Svenska handlingsalternativ för att minska flygets klimatpåverkan”, analyseras existerande och möjliga åtgärder och styrmedel för att begränsa flygets klimatpåverkan. 

Svenska handlingsalternativ för att minska flygets klimatpåverkan (pdf 537 kB)

Bättre analys av informations- och kommunikations- teknologi

Informations- och kommunikations- teknologi (IKT) spelar en allt viktigare roll i samhället och kan användas för att stärka miljömässig hållbarhet. För att använda IKT på ett hållbart sätt är det avgörande att förstå dess negativa och positiva miljökonsekvenser. Den 16 september försvarade Yevgeniya Arushanyan framgångsrikt sin doktorsavhandling "Environmental impacts of ICT: present and future”.

I avhandlingen utforskas miljökonsekvenserna under individuella IKT-lösningars livscykel, samt miljömässiga risker och möjligheter hos IKT genom framtidsscenarier. Utmaningarna i att använda livscykelanalys (LCA) diskuteras och ett nytt metodologiskt ramverk för kvalitativ analys av framtidsscenarier presenteras. Avhandlingens mål är att underlätta diskussionerna i IKT-sammanhang och bland beslutsfattare samt att bidra till utvecklingen av analysmetoder.

Yevgeniyas avhandling finns här

Digitalisering för fossilfri mobilitet i Sverige

Sveriges målsättning att bli ett av världens första fossilfria länder kräver en genomgripande förändring av transportsektorn. Därför har forskningsstiftelsen Mistra valt att ge 40 miljoner kronor till forskningsprogrammet SAMS, ett KTH- och VTI-lett konsortium i nära samverkan med Stockholms stad, en stark företagsgrupp och flera ytterligare forsknings- och samhällspartners.

– Vi vill anpassa teknik, uppkoppling och ny mjukvara för mobilitetstjänster till användares verkliga behov. Vi är övertygade om vi med detta kan skapa en bättre mobilitet för användare samtidigt som energi- och resursförbrukning samt utsläppsnivåer minskar rejält, säger Anna Kramers, forskare på avdelningen för Miljöstrategisk analys och Centre for Sustainable Communications (CESC) vid KTH.

Läs pressmeddelande här

Klimatpolitik under osäkerhet

Det är samhällsekonomiskt motiverat att snabbt vidta kraftfulla klimatåtgärder. Däremot är det dyrt att vänta. Det visar rapporten ”Klimatpolitik under osäkerhet” som är ett bidrag till Miljömålsberedningen.

Rapporten visar att klimatekonomiska modeller har stora brister men att det samtidigt finns en konsensus bland klimatekonomer om att det är betydligt dyrare att inte vidta klimatåtgärder än att göra det. Klimatmodellerna underskattar dessutom effekterna av klimatförändringarna och effekter på BNP underskattar effekter på människors välfärd. Slutsatsen är att det är samhällsekonomiskt motiverat att snabbt vidta kraftfulla klimatåtgärder och att det är dyrt att vänta. Det är dags för en omvänd bevisföring, den som är emot snabba och kraftfulla åtgärder bör avkrävas konsekvensanalyser och en förklaring till hur det rimmar med försiktighetsprincipen.  

Miljömålsberedningen slutförhandlar just nu vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå klimatmålen. Knäckfrågan är näringslivets konkurrenskraft och vad det kostar att vidta åtgärder. Eva Alfredsson och Mikael Karlsson, forskare på KTH, tillika experter i regeringens Miljömålsberedning, har bidragit med rapporten till beredningen.

Klimatpolitik under osäkerhet (pdf 1,3 MB)

Höga miljökrav på campus ger stora vinster

Alla nybyggnationer på KTH bör ske enligt högsta miljöstandard. Certifiering med Miljöbyggnad guld skulle ge stora miljömässiga vinster och dessutom öppna för att i KTHs undervisning konkret visa på ingenjörers viktiga roll i arbetet för en hållbar utveckling. Det skriver Nils Brown och Tove Malmqvist i en debattartikel.

Läs debattartikeln här

Till sidans topp