Akademiska traditioner och högtider

Ibland får man i TV:s Aktuellt eller Rapport några korta glimtar från en s k promotionsceremoni, där en person ses ta emot en egendomligt veckad hög svart hatt, medan en grön lagerkrans överlämnas åt en annan. Man läser också stundom i tidningen, att professor den och den har, som det uttrycks, installerats i sitt ämbete. En student, som själv har börjat sin forskarutbildning, får säkert också någon gång frågan, om han eller hon tänker låta sig promoveras. Men vad innebär egentligen sådana företeelser som promotion och installation?

Inledning

Den här informationen vill ge den som är berörd av dessa akademiska seder eller den som är allmänt intresserad av dem, en kortfattad översikt över hur de har utformats och för närvarande ter sig vid de svenska universiteten och de högskolor, som har fasta forskningsresurser. Vi inleder med en kortare historisk återblick för att sedan beskriva först promotionerna och därefter professorsinstallationerna. Inledningsvis skall dock följande påpekas.

I äldre tider var det mesta som hörde till akademiska ceremonier mycket noggrant reglerat genom bestämmelser som utfärdats lokalt eller centralt.
Grundläggande i våra dagar däremot måste vara, att det är helt frivilligt, om man vill delta i dessa högtidligheter eller inte.
En examinerad doktor behöver inte promoveras och den professor som nyligen har tillträtt sin tjänst, måste inte nödvändigtvis installeras under högtidliga former.

Eftersom det numera också är ett frivilligt åtagande för universitet och högskolor att anorda exempelvis promotioner eller installationer, lägger sig överordnade myndigheter inte i vilka former man ger dessa högtidligheter.

Detta betyder inte att det skulle saknas normer, tvärtom styrs verksamheten av praktiska föreskrifter, arbetsordningar, besked och tidsgränser som måste hållas etc. Allt detta har naturligvis sin grund i stundom månghundraåriga sedvänjor med det har också utarbetats med hänsyn till ekonomiska omständigheter, omgivningens krav och mycket annat.

Vidare är traditionslivet starkt decentraliserat; det har utvecklats olika på skilda håll. Det finns inte två svenska högskolor som har samma festseder fullt ut.

Läs mer om akademiska traditioner och högtider här (pdf 836 kB)

Till sidans topp