Making sense of sufficiency

Entries, practices and politics

Tid: Fr 2020-01-31 kl 10.00

Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm (English)

Ämnesområde: Planering och beslutsanalys Urbana och regionala studier

Respondent: Åsa Callmer , Urbana och regionala studier

Opponent: Assistant professor Marlyne Sahakian, University of Geneva

Handledare: Associate professor Karin Bradley, Urbana och regionala studier; Professor Jonathan Metzger, Urbana och regionala studier

Abstract

Rika grupper och samhällen i världen har gjort materiell konsumtion till en del av sin livsstil. Idag har överkonsumtion kommit att utgöra ett akut miljöproblem, både i fråga om de naturresurser som krävs för att tillgodose våra ständigt växande behov och det avfall som den ger upphov till.

Med utgångspunkt i ett globalt rättviseperspektiv och i en förståelse av hållbarhet som innebär att hålla sig inom de planetära gränserna, argumenterar denna avhandling för nödvändigheten i att rika individer, grupper och samhällen utvecklar en känsla av tillräcklighet, av "bra och nog" (good and enough). I avhandlingen undersöks olika vägar som kan tas för att stärka tillräcklighet som idé och värde i ett samhälle präglat av en konsumtionskultur. Avhandlingen syftar till att besvara den övergripande frågan om hur ett välmående samhälle kan styra mot tillräcklighet, med specifikt fokus på materiell konsumtion. Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk av politisk ekologi, relationell geografi och hållbar konsumtion, definieras tillräcklighet här som en fråga om ansvar. Det är ett ansvar som åligger rika individer, grupper och samhällen i världen, och som handlar om att avstå från att ta mer än sin beskärda del, eller, med andra ord, att minska sin negativa miljöpåverkan genom att dra sig tillbaka ifrån det alltför stora miljöutrymme som de upptar idag.

I avhandlingen studeras två grupper som på olika sätt praktiserar tillräcklighet: dels individer som frivilligt har minskat sin konsumtion till det basala under ett ”köpfritt år”, och dels individer som har använt sig av ”KonMari-metoden” för att rensa i sina hem. Avhandlingen visar att skillnaden mellan dessa praktiker när det gäller konsumtion är en fråga om avsiktlighet: Den köpfria gruppen vill avsiktligt sluta konsumera, medan majoriteten av KonMari-gruppen så småningom upphör att vilja konsumera i samma utsträckning som tidigare, som en följd av sin praktik. Dessa resultat pekar på vikten av att titta på olika typer av ingångar i mer tillräckliga konsumtionspraktiker och anledningarna bakom dem när det kommer till att ta fram åtgärder som har som mål att minska den materiella konsumtionen. Resultaten bidrar också till att skapa en förståelse för hur en känsla av tillräcklighet kan utvecklas.

Baserat på litteratur som diskuterar centrala element i en ”tillräcklighetspolitik” och på intervjuer med offentliga tjänstemän och företrädare för det civila samhället som arbetar med hållbar konsumtion på olika nivåer i Sverige, undersöks hinder och potential för att styra samhället mot tillräcklighet. Viss potential identifieras, inte minst när det gäller förändring av kultur och normer samt ett ”tillräcklighetstänk” bland informanterna. Avhandlingen betonar dock vikten av att ompröva vår förståelse av gränser, visa tydlighet i fråga om vad de planetära gränserna betyder när det kommer till att begränsa resursanvändning, samt att formulera tydliga mål som respekterar de gränserna och utgår från värden som ligger till grund för ‘det goda livet’, så som välmående, hälsa och ekologisk hållbarhet.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-265582

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2019-12-18