Jämställdhet är ett av de globala hållbarhetsmålen  och trots att Sverige räknas till ett av världens mest jämställda länder råder det fortfarande ojämställdhet både på samhällsnivå och i organisationer. Hur kommer det sig att ojämställdheten består och vad vet vi om
jämställdhetsarbete? Universitetslektor Charlotte Holgersson berättar om sin forskning i ämnet.

Runt millennieskiftet lades många fabriker i Sverige ner
men idag satsas det stort på produktion både i industrin
och på utbildnings- och forskningssidan. Professor Monica Bellgran berättar om hur viktig
produktionen är för Sverige och hur man kan skapa tillväxt och samtidigt vara hållbar.

Hur påverkas vi av ljud och musik runtomkring oss? Hur interagerar vi med ljud och musik i vardagen och hur kommer vi att göra det i framtiden?
Professor Roberto Bresin presenterar resultat från forskningsprojekt inom området.

Digitalisering, artificiell intelligens och cyberfysiska system skapar stora förväntningar och möjligheter. Men vart är vi på väg? Martin Törngren berättar om sin syn på möjligheter och risker som finns och hur kan vi utforma tekniken att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Vägar har funnits så länge människan har transportart sig men
framtidens vägar kräver nya verktyg, nya material och nya designidéer.
I den föreläsningen ger professor Nicole Kringos sin syn på väginfrastrukturens framtid och utmaningar.

Vad är trä egentligen? Och vilken potential
finns? Hör professor Magnus Wålinder som ger
sin syn på trä som byggnadsmaterial och
berättar om utmaningarna för en ökad andel
trä i byggandet.

Odlingar av alger är klimatsmarta och
behöver varken bevattnas eller gödslas.
Alger kan användas till mat, foder och som
bas för plaster, lim, byggmaterial och mycket
mer. Hör universitetslektor Fredrik Gröndahl berätta om detta spännande biomaterial.

Att göra det omöjliga möjligt – det är drivkraften hos både ingenjörer, utforskare och innovatörer. Men vem tar ansvar för att det omöjliga som blivit möjligt också gagnar människan och vår civilisation? Jonas Gardell, mottagare av KTH:s stora pris 2017 diskuterar med tre KTH-forskare med olika perspektiv; Nina Wormbs - teknikhistoria, Hedvig Kjellström - datalogi samt Jan Scheffel - fusionsplasmafysik.

För att möta utmaningarna kopplat till
hållbarhet och klimatförändringar behöver
dagens energisystem förändras. Vad
behöver vi utveckla, hur går det till och vad
är drivkraften? Välkommen till en öppen
föreläsning med Semida Silveira, professor i
energisystemplanering.

Forskning om hur lek utomhus kan göras mer inspirerande för barn om naturmaterial och digitala komponenter integreras i en design av en naturlik lekmiljö i bostadsområden.​​ Ta del av en spännande föreläsning hållen av Eva-Lotta Sallnäs Pysander, Universitetslektor på KTH.

Vi befinner oss i en revolutionerande samhällsförändring där digitaliseringen ger ofantliga möjligheter till förändring och utveckling. Hur kan vi utnyttja de möjligheter och förstå och förhindra de risker som medföljer. Jan Gulliksen, professor och KTH:s vicerektor för digitalisering berättar om Sveriges position i världen inom digitalisering samt hur digitaliseringen förändrar våra arbetsuppgifter och sättet vi bedriver vårt arbete i grunden.

Kan träfiber och vassle användas i framställning av material lika starka som Kevlar? Hur går det till? Professor Fredrik Lundell berättar om ett pågående forskningsäventyr kring ett mycket starkt biomaterial som kan användas som fiberkompositmaterial i bilar eller textil i kläder.

Vid utveckling och testning av nya läkemedel kan djurförsök undvikas genom att istället använda konstgjord biologisk vävnad. För att kunna tillverka konstgjord vävnad behövs en tillfällig klätterställning, som cellerna kan fästa till, för att därefter kunna producera sitt eget nätverk. My Hedhammar berättar hur naturens starkaste material, spindeltråd kan hjälpa till med det.

Att utveckla nya metalliska material är en tidskrävande och kostsam process. Hur kan man förkorta utvecklingstiden och vad finns det för drivkrafter för att göra det? Annika Borgenstam, professor i legeringars mikro- och nanostrukturer berättade om detta och hur vi kan designa material genom att använda oss olika typer av beräkningar och simuleringar.

Intresset för att dela på saker ökar, man vill ha tillgång till varor hellre än att äga dem. Framväxten av digitala plattformar har underlättat delande av bilar, bostäder, verktyg och andra resurser. Men vad innebär egentligen delningsekonomi? Karin Bradley, universitetslektor på Institutionen för samhällsplanering och miljö berättar om fördelar och risker.

I oktober 2017 var det 100 år sedan invigningen gick av stapeln för det som skulle växa fram och bli KTH Campus. Anders Bergström, universitetslektor i arkitekturens teori och historia, berättar om vad som föranledde bygget, tillkomsten 1917 och campusbebyggelsens utveckling genom åren.

På KTH forskas det om plaster som aldrig tidigare existerat och som är tillräckligt flexibela för att kunna upp till framtidens förutsättningar och behov. Michael Malkoch, professor i ytbehandlingsteknik, berättar om utvecklandet av ett benplåster bestående av avancerade precisionsplaster som kan ”klickas” ihop för bland annat kunna fixera komplicerade frakturer med titthålskirurgi.

Mikro- och nanotekniken har påverkat vår vardag på sätt vi inte ens kunnat föreställa oss i vår vildaste fantasi. Vem kunde till exempel förutse telefonens, datorns eller internets explosionsartade utveckling för 50 år sedan. Vad ska ske härnäst? Professor Jan Linnros reder ut begrepp, visar på utvecklingstrender och ger exempel från pågående forskning på KTH inom kisel-nanostrukturer.

Resultaten för de - nationella och globalt - uppsatta miljömålen inom områdena; klimatförändringar, miljögifter, övergödning av haven och förlust av biologisk mångfald är i förhållande till deras aktuella miljötillstånd alarmerande låga.
Varför det tar så lång tid att uppfylla miljömål?
Mikael Karlsson som forskar på KTH berättar om projektet Mind the Gap som undersöker mekanismer och förklaringar till fördröjningarna.

Norrsken har alltid fascinerat med sina magiska ljus som under stjärnklara vinternätter rör sig över himlavalvet likt stora färgglada band. Hur uppstår norrsken? Varför de lyser i olika färger? Och hur kommer det sig att de nästan aldrig syns längre söderut.
Anita Kullen, docent i rymdplasmafysik, berättar om detta och mer i den här föreläsningen om norrsken och solvindar

Kosmologen Max Tegmark beskriver hur vi människor gång på gång har underskattat inte bara storleken på vårt kosmos utan också vår mänskliga förmåga att förstå det. Varför är vårt universum så fyllt av matematiska mönster att vi kunnat använda matematik för att förutsäga neptunus, Higgs-partikeln, och uppfinna allt mer kraftfull teknologi? Max Tegmark tilldelades KTH:s stora pris 2015

Vi börjar få en klar bild av hur hunden gått från vild varg till dagens tamhund, och vilka genförändringar som har gett hunden dess nya egenskaper. Peter Savolainen, forskare i biologi berättar om hur vi de senaste 20 åren har vi med hjälp av DNA-analyser studerat hundens ursprung och evolution från vargen.

Forskning på KTH har tagit fram ett protein som kan få vitt skilda egenskaper med bara små korrigeringar. Hur kan detta användas? Och vad skapar dessa proteiner för möjligheter för människan?Stefan Ståhl, professor i molekylär bioteknik, berättar om hur KTH-gruppen har omdesignat ett sådant protein så att det kan användas i helt olika tillämpningar.
28/1 2014

En föreläsning om Internet of things och interaktionsdesign under ledning av Kristina Höök, professor i interaktionsdesign.
22/5 2013

Ett samtal om robotforskning. Föreläsningen leds av Patric Jensfelt, professor i datalogi med inriktning på robotik vid KTH.
6/3 2012

Vad är ett bra valsystem och hur ska man uppnå det? Vilka kompromisser är man tvungen att göra för att uppnå det man vill? Svante Linusson, professor i matematik på KTH och Jörgen Hermansson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet diskuterar.
Filmen ligger uppe i tre delar.

Del 1

Del 2

Del 3

9/6 2011