Ta del av äldre föreläsningar

Vi befinner oss i en revolutionerande samhällsförändring där digitaliseringen ger ofantliga möjligheter till förändring och utveckling. Hur kan vi utnyttja de möjligheter och förstå och förhindra de risker som medföljer. Jan Gulliksen, professor och KTH:s vicerektor för digitalisering berättar om Sveriges position i världen inom digitalisering samt hur digitaliseringen förändrar våra arbetsuppgifter och sättet vi bedriver vårt arbete i grunden.

Kan träfiber och vassle användas i framställning av material lika starka som Kevlar? Hur går det till? Professor Fredrik Lundell berättar om ett pågående forskningsäventyr kring ett mycket starkt biomaterial som kan användas som fiberkompositmaterial i bilar eller textil i kläder.

Vid utveckling och testning av nya läkemedel kan djurförsök undvikas genom att istället använda konstgjord biologisk vävnad. För att kunna tillverka konstgjord vävnad behövs en tillfällig klätterställning, som cellerna kan fästa till, för att därefter kunna producera sitt eget nätverk. My Hedhammar berättar hur naturens starkaste material, spindeltråd kan hjälpa till med det.

Att utveckla nya metalliska material är en tidskrävande och kostsam process. Hur kan man förkorta utvecklingstiden och vad finns det för drivkrafter för att göra det? Annika Borgenstam, professor i legeringars mikro- och nanostrukturer berättade om detta och hur vi kan designa material genom att använda oss olika typer av beräkningar och simuleringar.

Intresset för att dela på saker ökar, man vill ha tillgång till varor hellre än att äga dem. Framväxten av digitala plattformar har underlättat delande av bilar, bostäder, verktyg och andra resurser. Men vad innebär egentligen delningsekonomi? Karin Bradley, universitetslektor på Institutionen för samhällsplanering och miljö berättar om fördelar och risker.

I oktober 2017 var det 100 år sedan invigningen gick av stapeln för det som skulle växa fram och bli KTH Campus. Anders Bergström, universitetslektor i arkitekturens teori och historia, berättar om vad som föranledde bygget, tillkomsten 1917 och campusbebyggelsens utveckling genom åren.

På KTH forskas det om plaster som aldrig tidigare existerat och som är tillräckligt flexibela för att kunna upp till framtidens förutsättningar och behov. Michael Malkoch, professor i ytbehandlingsteknik, berättar om utvecklandet av ett benplåster bestående av avancerade precisionsplaster som kan ”klickas” ihop för bland annat kunna fixera komplicerade frakturer med titthålskirurgi.

En åldrande befolkning beskrivs ofta i termer av problem. I vårt land finns en lång tradition av att möta deras behov med olika typer av tekniska hjälpmedel. Men hur innovativt är det egentligen? Britt Östlund, professor i Teknisk vårdvetenskap berättar hur tekniken spelar in i hur vi uppfattar äldre medborgare och hur livserfarenhet är en tillgång i innovations- och designprocesser.

I den här föreläsningen får vi höra om hur olika tekniker för översättning av analog och digital information inverkar på och skapar möjligheter för arkitekturgestaltning. Professor Ulrika Karlsson ger exempel ur sin forskning, undervisning och praktik där hon belyser relationer mellan arkitektur, konst och teknik.

Mikro- och nanotekniken har påverkat vår vardag på sätt vi inte ens kunnat föreställa oss i vår vildaste fantasi. Vem kunde till exempel förutse telefonens, datorns eller internets explosionsartade utveckling för 50 år sedan. Vad ska ske härnäst? Professor Jan Linnros reder ut begrepp, visar på utvecklingstrender och ger exempel från pågående forskning på KTH inom kisel-nanostrukturer.

Hackade lösenord är den vanligaste orsaken till internetbedrägerier och kostar enorma belopp för individer och organisationer världen över. Stina Ehrensvärd har utvecklat en produkt - som möjliggör en säker login till alla webbtjänster - och internetsäkerhetsföretag i Silicon Valley med kunder som Google och Facebook. 2016 fick Stina Ehrensvärd KTH:s stora pris.

Resultaten för de - nationella och globalt - uppsatta miljömålen inom områdena; klimatförändringar, miljögifter, övergödning av haven och förlust av biologisk mångfald är i förhållande till deras aktuella miljötillstånd alarmerande låga.
Varför det tar så lång tid att uppfylla miljömål?
Mikael Karlsson som forskar på KTH berättar om projektet Mind the Gap som undersöker mekanismer och förklaringar till fördröjningarna.

Transporter är det tredje viktigaste området när det gäller utsläpp av växthusgaser och ett stort problem för miljön när det gäller utsläpp av partiklar, minskad biologisk mångfald och klimatförändringar. Anna Pernestål Brenden och Peter Georén från ITRL berättar hur teknik och organisation till stor del kan lösa behoven av mobilitet och transporter på ett hållbarare sätt.

Kunskapen om hur människan är uppbyggd och vad som möjliggör liv är något som länge har sökts. Människans kromosomer och gener kartlades under 2000-talet, men hur generna styrs för att en människa, ett djur eller en växt ska bli till, är fortfarande till stor del en gåta. Professor Sophia Hober föreläser om gener och proteiner.

Norrsken har alltid fascinerat med sina magiska ljus som under stjärnklara vinternätter rör sig över himlavalvet likt stora färgglada band. Hur uppstår norrsken? Varför de lyser i olika färger? Och hur kommer det sig att de nästan aldrig syns längre söderut.
Anita Kullen, docent i rymdplasmafysik, berättar om detta och mer i den här föreläsningen om norrsken och solvindar

Kosmologen Max Tegmark beskriver hur vi människor gång på gång har underskattat inte bara storleken på vårt kosmos utan också vår mänskliga förmåga att förstå det. Varför är vårt universum så fyllt av matematiska mönster att vi kunnat använda matematik för att förutsäga neptunus, Higgs-partikeln, och uppfinna allt mer kraftfull teknologi? Max Tegmark tilldelades KTH:s stora pris 2015

Ballonger dubbelt så stora som Globen lyfter forskningsteleskop upp i stratosfären för att söka kunskap om världen. Med teleskopen observeras objekt i rymden som neutronstjärnor och den extrema fysik som pågår där. Professor Mark Pearce – modererad av Christer Fuglesang – berättar mer om dessa små men otroligt tunga stjärnor och utmaningen med att söka efter ny kunskap i en extrem miljö.

Vi börjar få en klar bild av hur hunden gått från vild varg till dagens tamhund, och vilka genförändringar som har gett hunden dess nya egenskaper. Peter Savolainen, forskare i biologi berättar om hur vi de senaste 20 åren har vi med hjälp av DNA-analyser studerat hundens ursprung och evolution från vargen.

Ivan Stenius från KTH och Nina Kirchner från Stockholms universitet tar sig an utmaningen att utveckla och använda AUV:er, autonoma undervattensfarkoster, för att öka kunskap om outforskade och svårtillgängliga områden, i bland annat Södra och Norra ishavet.

År 2004 stod det klart att fortsatt verksamhet vid Kiirunavaara skulle kunna orsaka sprickbildningar på markytan och att Kirunas gamla stadskärna skulle behöva avvecklas. Kommunen beslutade att stadskärnan skulle flyttas till säker mark 2,5 kilometer österut. När byggandet av nya Kiruna nyligen hade påbörjats berättade Göran Cars, professor i samhällsplanering, om projektet.

Vad kan högskolan göra för att främja ett demokratiskt och jämställt arbetsliv? Hur kan rekryteringsprocesser förbättras för att få in en bredare kompetens? Ett samtal om utvecklingen mot jämställdhet i ingenjörsvärlden med Nina Wormbs, Maja Fjaestad, Anna Wahl, Lena Treschow Torell och Börje Ekholm.
13/5 2014

Vid den internationella rymdstationen ISS bedrivs flera typer av forskning. Allt från biologi och medicin till olika typer av fysik, däribland fundamental fysik.Christer Fuglesang, astronaut och professor i partikel- och astropartikelfysik, ger en överblick av verksamheten och om planer som finns på nya rymdfarkoster.
3/4 2014

Forskning på KTH har tagit fram ett protein som kan få vitt skilda egenskaper med bara små korrigeringar. Hur kan detta användas? Och vad skapar dessa proteiner för möjligheter för människan?Stefan Ståhl, professor i molekylär bioteknik, berättar om hur KTH-gruppen har omdesignat ett sådant protein så att det kan användas i helt olika tillämpningar.
28/1 2014

Jan Scheffel, professor i fusionsplasmafysik beskriver uecklingen av fusionsenergi och hur fusion utgör en väg vi inte bör avstå ifrån om vi vill reducera användandet av fossila bränslen.
6/11 2013

Batterier har en viktig funktion för mobila elektriska prylar, men introduktionen i fordon och exempelvis smarta elnät går betydligt trögare. Är det så att bränsleceller har egenskaper som gör att de kan fungera bättre än batterier i många av dessa tillämpningar? Göran Lindbergh, professor i kemiteknik ger en bild av var vi är idag, och vad vi kan förvänta oss av utvecklingen inom området framöver.

En föreläsning om Internet of things och interaktionsdesign under ledning av Kristina Höök, professor i interaktionsdesign.
22/5 2013

Ett samtal om robotforskning. Föreläsningen leds av Patric Jensfelt, professor i datalogi med inriktning på robotik vid KTH.
6/3 2012

En föreläsning om valsystems olikheter och elektroniska val. Föreläsningen leds av Svante Linusson, professor och Douglas Wikström, universitetslektor.
 7/11 2012

Kollektivtrafiksystem är komplexa med många delar delar och varierande krav. Hur gör man för att passa in det kollektiva i ett större samhällsperspektiv där man når samverkan även med individuella färdmedel? Oskar Fröidh, forskare vid KTH Järnvägsgruppen; Maria Börjesson docent i transportsystemanalys samt Catherine Kotake och Susanne Ingo från Trafikverket smatalar om ämnet.
10/10 2012

Ett samtal mellan Erik Stenberg, lärare och prefekt på KTH; Sophia Mattsson-Linnala, chef för ekonomi och finans på SABO och Göran Cars, professor i samhällsbyggnad.
30/5 2012

Ett samtal mellan Lars Nordström, professor i Informationssystem för Kraftsystemstyrning; Per Högselius, docent i teknik- och vetenskapshistoria och Thomas Sandberg, professor i industriell ekonomi och organisation.
17/1 2012

Vad är ett bra valsystem och hur ska man uppnå det? Vilka kompromisser är man tvungen att göra för att uppnå det man vill? Svante Linusson, professor i matematik på KTH och Jörgen Hermansson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet diskuterar.
9/6 2011