Till innehåll på sidan

35 miljoner till forskning för snabbare trådlös kommunikation

rund satellitmottagare mot kvällshimmel
I projektet ”THz kommunikation – NU” vidareutvecklas mikro-elektromekaniska komponenter med tillämpningar som telekommunikation, radarteknik, fjärranalys, medicinsk diagnostik, antennteknik, säkerhet och rymdteknik. Foto: Unsplash
Publicerad 2020-10-22

KTH-professorn Joachim Oberhammer leder forskningsprojektet ”THz kommunikation – NU”, som får anslag på 35 miljoner kronor.
– Syftet med projektet är att agera snabbt för att se till att svensk telekommunikationsindustri ska få tillgång till de högre radiofrekvenserna, säger han.

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, satsar i en utlysning närmare 200 miljoner kronor på utveckling av hårdvara för nästa generations trådlösa kommunikation (6G), accelererad beräkningskraft och energieffektivare informations- och kommunikationsteknologi (ICT).
Sex projekt får mellan 28 och 35 miljoner kronor vardera under fem år.

– Eftersom både stora och små aktörer inom svensk telekommunikationsindustri är så framgångsrika så måste man hålla sig i framkant för att också lyckas i framtiden, konstaterar Joachim Oberhammer, professor vid KTH Mikro- och nanosystem.

Joachim Oberhammers porträtt i svartvitt
KTH-professor Joachim Oberhammers förhoppning är att industrin snart ska ha bred tillgång till THz-kommunikationsteknologin, genom storskaligt utnyttjande av frekvensutrymmet. – För bara några år sedan var frekvensutrymmet över 100 GHz i det närmaste otänkbart, men nu ser fler och fler aktörer möjligheterna med och behovet av att utveckla teknik för mer avancerade frekvenser.

Om svenska aktörer på allvar ska kunna ta del av framtidens THz-telekommunikation så måste utvecklingen av nödvändiga teknikbyggstenar för produkterna ske under de närmaste 10 åren, menar han.

Ett av projektets mål är att tillhandahålla terahertz (THz) –teknologi, för att förbereda marknaden för nästa stora steg inom telekommunikation: THz-frekvensspektrum.

– I projektet vill vi demonstrera telekommunikation vid frekvenser nära 1 THz, vilket inte har gjorts tidigare i Sverige. För att nå målet krävs nya kombinationer av olika teknologier, och vi samarbetar med expertis på Chalmers, där man utvecklat några av de mest framstående halvledaranordningarna för THz-frekvenser, berättar Joachim Oberhammer.

Dataanvändarna kräver högre frekvenser

I dagsläget använder telekommunikation vanligtvis frekvenser under 100 GHz men för att hålla jämna steg med datahastighetskraven för användarna behöver man övergå till högre frekvenser.

Mycket har hänt gällande frekvensutrymme över 100 GHz de senaste fem åren. Inom bilradarteknik driver exempelvis KTH ett projekt för 240 GHz, och ett forskarteam har utfört en antennuppsättning för en telekommunikationslänk vid 400 GHz. Ytterligare ett pågående industriellt radarprojekt innefattar 340 GHz.

– Jag tror verkligen att vi kan skapa något nytt, och vi räknar med att kunna överföra teknologin till användningsområden för svenska industrin. Vi får stöd av små nystartade företag i behov av nya telekommunikationslösningar, och vi stöttas av medelstora etablerade företag ända upp till telekom-jätten Ericsson. De vägleder oss för att maximera projektets påverkan i samhället.

Katarina Ahlfort
Foto: KTH

 

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2020-10-22