Äldreboende blir verklighets-labb

På ytan ser Stureby vård- och omsorgsboende ut som ett alldeles vanligt, möjligen ovanligt trevligt, äldreboende.
I det kulturhistoriskt märkta sjukhemsområdet längs med tunnelbanans gröna linje finns en tradition av nytänkande kring åldringsvård.

Vid förra seklets början innebar nytänkandet att man frångick stora kasernliknande anläggningar för att i stället inhysa äldre personer i tvåvåningshus omgivna av grönska.
Nu på 2000-talet är det återigen i den här miljön som lösningarna för framtidens äldreomsorg ska växa fram.

Hans Wickholm bor tillsammans med sin sambo i en av lägenheterna på omsorgsboendet. Bakom de rappade fasaderna växer ett verklighetslabb fram.
En mötesplats där forskare, vårdgivare och företag tillsammans, i en befintlig verksamhet, kan prova ut nya lösningar som underlättar vardagen för både äldre och personal.

– Vanligtvis inom kommunal verksamhet är det mycket som ska prövas INNAN det kommer ut i verkligheten, säger Sturebys enhetschef Hanne Rönnback, som välkomnar ett lite högre förändringstempo.

– Vård- och omsorgsområdet har hamnat på efterkälken och behöver moderniseras. Trots att vi lever i ett digitalt samhälle faxas det mycket här, skrattar hon, uppenbart nöjd över den nya satsningen som under 2,5 år finansieras av Vinnova.
Men den som letar efter skinande blanka high-techlösningar eller digitala skärmar i lokalerna får leta länge. Visserligen startade Verklighetslabbet först den 1 september i år, men smarta lösningar handlar ofta om något så osynligt som personalens arbetssätt.

– Det är inte bara att slänga in en padda och två appar, utan vi fokuserar på metod och hur man kan vara resurseffektiv i sitt arbete.
Ett exempel är "Gemensamma rum" – det första projektet inom ramen för verklighetslabbet som tjuvstartade redan i våras, och är ett samarbete med KI.

Under ledning av lektor Lena Rosenberg samlar doktoranden Marianne Palmgren och Margarita Mondaca kunskap om miljöns betydelse på boendet. Detta för att miljön ska kunna anpassas och fungera optimalt både för de boende och för personalen.

Susanna Bjälevik, koordinator för Verklighetslabbet, berättar:
– Det handlar inte om att pynta lokalerna snyggt, utan mer om frågor som ”Bjuder miljön in till att de äldre vill äta? Hur arrangerar man sittgrupper så att de blir mer attraktiva att sitta i? Och hur kan personalen stötta demenssjuka i den här miljön?”

I praktiken har Stureby vård- och omsorgsboende sedan 2010 fungerat som ett testcenter i mindre skala, genom samarbeten med både Karolinska Institutet och KTH.
Besökare hittar spår av testverksamheten bland annat i gymmet – där ligger idag en golvmatta som är resultatet av ett forskningsprojekt som ska minska fallskador.

Om en person ramlar fångar små gummipiggar i mattan upp krafterna i fallet, och förhoppningen är att de äldre inte bara ska slå sig mindre, utan även bli modigare och vilja motionera mer i den trygga miljön.
Ett mål är att kunna lägga in golvet även i alla 200 lägenheter.

Utmaningarna i vården idag handlar om att allt fler blir äldre, lever längre och behöver stöttas i hemmet i stället för på äldreboenden.

Men det finns också ett tydligt växande krav och stora förväntningar på service – inte minst från anhörigas sida.
För att personalen ska hinna med sitt arbete behövs även utvecklade redskap som hjälper de äldre att vara självständiga.

– Anhöriga skulle exempelvis uppskatta att via tekniken kunna se att deras mamma har kommit upp, varit på fotvård och tagit sina mediciner, säger Hanne Rönnback.
De flesta boende på Stureby har demensdiagnoser. Hanne Rönnback och Susanna Bjälevik är intresserade av lösningar som ger äldre med demens en känsla av sammanhang.
– Hur skulle man kunna jobba med ljus för att skapa förståelse för vilken tid på dygnet det är? Eller genom ljus hjälpa en person att hitta ”hem” eller till toaletten, säger Susanna Bjälevik.

Att det nya initiativet är välkommet även för forskarna på KTH bekräftar Sebastiaan Meijer, professor i vårdlogistik.
Han sitter med i styrgruppen som sållar bland de projekt som får tillgång till Verklighetslabbet.
– Verklighetslabbet blir en viktig del i en innovationskedja från KTH:s sida, säger han.

Till vardags arbetar Sebastiaan Meijer med att få igång ett ”Integration lab” i Flemingsberg. Det ska fungera som ett tidigt steg i innovationskedjan.
I Integration lab tar han och hans kollegor fram allt från medicinsk teknik till informatik för äldrevården – som sedan ska kunna testas i Stureby.

Mycket teknik finns idag, men utmaningarna ligger ofta på ett annat plan:
– Övervakning med kameror och mätare hemma för hjärtrytmik och blodtryck finns exempelvis redan. Frågan är vad vi ska göra med all data.

– Hur arbetar man förebyggande? Och rent etiskt - vid vilken tidpunkt ska man agera? Ska vi hämta dig när ditt blodtryck är för lågt? Ska man ha övervakningscentraler för det här? Det här är stora frågor i utvecklingen av framtidens hälsosystem, fortsätter Sebastiaan Meijer.

Han påpekar också att dagens AI-baserade system (artificiell intelligens) som ska kartlägga vår hälsa inte är lika vassa som bedömningar från en verklig människa. Hur system och möten ska kombineras i framtiden återstår att se.

– Teknik i sig är egentligen inte så komplicerad. Frågan är hur man kopplar ihop den med verkligheten så att den förändrar världen.

FAKTA

Följ Verklighetslabbet

Via hemsidan , som nu är under uppbyggnad och beräknas vara klar i början av 2018, kan den som är intresserad följa vad som händer i Verklighetslabbet.
Projektet finns även på Instagram: ”Verklighetslabb”.
På Stureby vård- och omsorgsboende finns ett showroom där man kan se vad som händer i projekten. I anslutning till showroom finns kontor och arbetsplatser för forskare och studenter som vill skriva uppsatser utifrån de pågående projekten.


Text Anna Gullers

Foto Susanne Kronholm

KTH Magazine 05 DECEMBER, 2017