Algmat på Nobellunch

– Vilka rätter som serveras vet jag inte. Det är väl lite överraskning för gästerna, säger Fredrik Gröndahl, lektor på KTH och som leder projektet Seafarm.

Men i en artikel som publicerades på kth.se för cirka ett år sedan sa han:

 – Det fina med alger är att de är klimatsmarta. Man behöver inte vattna dem, man behöver inte gödsla dem och de tar inte upp värdefull åkermark, eftersom de odlas i havet. På det sättet finns det stora miljöfördelar med att äta alger, jämfört med landbaserade växter.

Seafarm, som tången vid lunchen kommer ifrån, är ett forskningsprojekt där makroalger odlas och används för en mängd olika ändamål i ett kretslopp där allt tas tillvara. Utöver livsmedelsproduktion finns en rad tillämpningar för alger: tillverkning av plaster och andra material, bioetanolbränslen samt Omega-3-fettsyror som ersättning för Omega-3-produkter från fisk.

Målet med forskningsprojektet är att utnyttja algers fulla potential. Det är detta helhetsgrepp som gör Seafarm unikt. Alger kan bidra till att minska vår klimatpåverkan och vårt beroende av fossila råvaror. Alger är ett steg på vägen mot ett biobaserat samhälle. 

Seafarm är ett tvärvetenskapligt projekt där marinbiologer, kemister, livsmedelsvetare, ingenjörer och ekonomer från fyra universitet – KTH, Chalmers, Göteborgs universitet och Linneuniversitetet – ingår. Läs mer om projektet.

Läs mer om Nobel Week Dialogue .

Text: Håkan Soold

Fakta

Odlingen av algerna går till på så sätt att man sår in dem i rep. Det finns både hanalger och honalger och det sker en sammansmältning, en befruktning, i havet. Det ger små plantor som är millimeterstora. Plantorna vill ha en yta att sätta sig på och sätter sig på ett tunt, smalt rep. Repet med algplantorna odlas i laboratoriet under ett par veckor. Därefter tar man repet, trär upp det på ett tjockare rep och sätter ut repet i havet. Efter cirka sex månader har de millimeterstora algplantorna växt till en storlek av en och en halv till två meter.