Alltid uppkopplad – aldrig avkopplad?
Digital teknik luckrar upp gränserna mellan arbete och privatliv. Det som löser livspusslet för en person kan vara en stressfaktor för en annan. Vilken typ är du?
I en studie har anställda, främst tjänstemän och chefer, vid tre industriföretag fört dagbok över var, när och varför de ägnar sig åt gränsöverskridande aktiviteter.
Resultatet visar om man är en person som låter arbete och privatliv spilla över på varandra eller om man separerar de båda sfärerna helt.
– Det vanligaste är att man öppnat gränsen, men det sker på olika sätt, säger Kristina Palm , lektor på KTH och forskare i arbetsvetenskap vid Karolinska institutet, som leder forskningsprojektet.
Forskarna har vaskat fram sju olika förhållningssätt:
- Totalsepareraren håller isär arbete och privatliv helt och hållet.
- Platssepareraren låter den fysiska platsen bestämma vad som är arbete och privatliv. Arbetet sker på arbetsplatsen, hellre än att ta med jobbet hem sitter platssepareraren kvar tills det är klart.
- Tidssepareraren låter arbetstiden bestämma. Arbetet kan utföras på arbetsplatsen, hemma eller på annan plats.
- Privatlivsintegreraren låter privatlivet spilla över på arbetslivet men inte tvärtom. Bokar till exempel läkarbesök eller kollar sociala medier på arbetet.
- Arbetslivsintegreraren låter arbetet komma in i privatlivet men inte tvärtom. Kollar exempelvis jobbmejl i alla möjliga privata sammanhang.
- Totalintegreraren låter det vara ett fritt flöde mellan arbete och privatliv.
- Växlaren beter sig på olika sätt utan tydlig strategi.
Men frågan om vilken profil som bäst klarar av gränslösheten går inte att besvara, enligt Kristina Palm. Det är individuellt med många olika saker som påverkar.
Roten till stress är inte själva gränslösheten, menar hon, utan att man har för mycket att göra – jobbet som pressar på och allt som ska göras och fixas i privatlivet. Tekniken gör det möjligt att integrera och då kan det vara vettigt att ha en strategi.
– Det handlar om att inte bli ett offer för omständigheterna utan att försöka styra själv. Det kan vara enkla saker som att stänga av mobilen, lägga ned surfplattan i väskan eller slå av pushnotiserna i flödena.
Har man en stressproblematik behöver man hitta en strategi för att återhämta sig från det som stressar, säger Kristina Palm. Till exempel kan mikropauser i jobbet då man messar eller talar med en vän i telefon vara avkopplande och motverka jobbstress.
Normer, oftast outtalade, påverkar, påpekar Kristina Palm. Det kan vara föreställningar om att det är ”finare” att vara tillgänglig både gentemot arbetsgivaren eftersom det kan uppfattas som att man är lojal med hög arbetskapacitet och gynnar karriären. Men också för familjen – det kan ses som konstigt att inte vara tillgänglig för sina barn under arbetstid.
Den viktigaste slutsatsen är att prata och diskutera om hur man vill ha det, både hemmavid och med sin arbetsgivare, konstaterar hon.
Själv vill Kristina Palm skilja mellan arbete och fritid, men det är inte alltid det går. Med två arbetsgivare och yrkesroller, forskare och chef, är det extra viktigt. I mobilen har hon slagit av pushnotiserna och undviker att slentrianmässigt kolla arbetsmejlen.
– Arbetet får inte spilla över för mycket i privatlivet, då mår jag inte bra, säger hon.
Text: Christer Gummeson