Till innehåll på sidan

Använd kontorsmiljön för att nå framgång

Ett trivsamt kontor är inte bara en fråga om lyx utan även en framgångsfaktor
Ett trivsamt kontor är inte bara en fråga om lyx utan även en framgångsfaktor
Publicerad 2010-09-21

En ny avhandling från KTH-forskaren Christina Bodin Danielsson visar att den estetiska dimensionen av ett kontor är viktigare för organisation och medarbetare än vad man tidigare trott. Hon drar slutsatsen att ett vackert och trivsamt kontor inte är en fråga om lyx utan är en framgångsfaktor.

Christina Bodin Danielsson har forskat vid KTH Arkitekturskolan
Christina Bodin Danielsson har forskat vid KTH Arkitekturskolan

– Min forskning visar att ett välgrundat designbeslut där både val av kontorstyp och estetik vägs samman bör tillmätas större vikt än det görs idag. Kontorets design är ett strategiskt verktyg för att uppnå framgång för företag och organisationer. Detta på grund av dess påverkan på anställdas hälsa och arbetstillfredsställelse liksom bilden av det egna företaget och arbetsgemenskapen inom företaget, säger Christina Bodin Danielsson.

Med det menar hon att den estetiska dimensionen av kontorets arkitektur är underskattad i relation till dess funktionalitet när ett kontor designas. Forskningsresultaten visar nämligen att det är den estetiska upplevelsen som dominerar den anställdes upplevelse av den egna arbetsplatsen och organisationen.

– Ju högre estetisk kvalité medarbetarna upplever, desto mer positiva är de till arbetsgemenskap, det egna företaget men även till kontorets funktionalitet, säger Christina Bodin Danielsson.

Förutom dessa välgörande effekter av ett vackert och trivsamt kontor på de anställda och organisationen som helhet, så visar forskningsresultaten på att de anställda som trivs med sitt kontor har en mer positiv bild av sitt arbete och den egna organisationen som helhet. De tenderar också i lägre grad att irritera sig på saker som inte fungerar på arbetsplatsen.

Vidare visar Christina Bodin Danielssons forskning att kontorstypen i sig har stor betydelse. Anställda i cellkontor (eget rum) och flexkontor mår bäst och trivs bäst med sin arbetsmiljö. Det är två kontorstyper som kan tyckas stå i direkt motsatt ställning till varandra, men Christina Bodin Danielsson menar att förklaringen till de båda kontorstypernas positiva inverkan är att de båda ger individen god möjlighet att utöva så kallad egen kontroll, något som däremot de traditionella kontorslandskapen inte möjliggör.

Sammantaget visade anställda i Sveriges vanligaste kontorstyp, mellanstort kontorslandskap även kallat storrum, med 10-24 personer/rum, sämst hälsostatus, arbetstillfredsställelse och trivsel. Kontorstypen kan därför närmast klassas som ett högriskval.

Avhandlingen har tidigare rönt stor uppmärksamhet i internationellt publicerade studier då den har kunnat påvisa att valet av kontorstyp i sig har stor påverkan på bland annat hälsostatus, sjukskrivning, arbetstillfredsställelse och trivsel med arbetsmiljön – samtliga viktiga faktorer för en verksamhets framgång.

Christina Bodin Danielsson har en arkitektexamen från KTH Arkitekturskolan, Lunds Tekniska högskola och licentiatexamen från KTH. Hennes intresse för arkitekturens påverkan på människors välbefinnande grundar sig i hennes erfarenhet som praktiserande arkitekt. Sedan licentiatexamen delar hon sin tid mellan sitt arbete som arkitekt specialiserad på kontor och organisationer och forskning samt undervisning vid KTH Arkitekturskolan och på Karolinska institutet. Hon har också undervisat och föreläst om miljöns påverkan på den enskilda individen och på organisationer inom näringslivet och inom Europa, USA och Sydafrika.

För mer information, kontakta Christina Bodin Danielsson på 073 - 255 78 58 eller christina.bodin.danielsson@arch.kth.se.

Peter Larsson