Är vi mörk materia på spåren?
De första mätresultaten från den internationella rymdstationens gigantiska partikeldetektor AMS, the Alpha Magnetic Spectrometer, har visat ett överskott av antimateriepartiklar, så kallade positroner. Nu frågar sig forskare världen över om partiklarna kommer från områden med mörk materia eller från avlägsna pulsarer.
KTH-forskare medverkade genom satellitprojektet PAMELA redan 2008 till den första registreringen av ett överskott av högenergi-positroner, och de rönen har nu bekräftats av AMS.
Flera rymdprojekt koncentreras nu till att få ökad kunskap om pulsarer, och kth:s ballongburna rymdteleskop PoGOLite fokuserar på Krabbpulsaren i mitten av Krabbnebulosan. Rymdteleskopet, som i sommar skickas ut från Esrange Space Center för studier av röntgenstrålarnas polarisering, kan (om expeditionen lyckas) ge en unik inblick i de extrema fenomen som äger rum inuti en pulsar.
En pulsar är en roterande neutronstjärna som bildas vid den explosion som uppstår i slutet av en stjärnas liv. En neutronstjärna är liten på en astronomisk skala, cirka 20 kilometer i diameter, men den väger ungefär 1,5 gånger solen. En tesked neutronstjärne-material väger ungefär 1 miljard ton, och ytans gravitation är cirka 100 miljarder gånger så stor som jordens.
En neutronstjärna har också ett mycket starkt magnetfält – närmare 1 miljon gånger så starkt som jordens. Ett av de bästa sätten att studera pulsarens inre processer på är enligt astrofysiker Mark Pearce, som leder projektet PoGOLite, att registrera röntgenstrålningen som avges.
Text Katarina Ahlfort
Foto Corbis
KTH Magazine 01 APRIL, 2013