Årets Academy Fellows på KTH

Till universums mest extrema miljöer hör så kallade jetstrålar, där plasma far fram med nära ljusets hastighet. KTH-forskaren Josefin Larsson ska undersöka hur dessa jetstrålar bildas och hur de påverkar sin omgivning. Detta arbete kommer bidra till såväl grundläggande kunskaper om universum som en bättre förståelse för hur fysiken lagar fungerar under mer extrema förhållanden.

Den höga energin i jetstrålarna påverkar omgivningen och forskare tror till exempel att jetstrålar har en inverkan på galaxers uppbyggnad och utveckling.

Ett viktigt mål för Josefin Larsson och andra forskare när de studerar jetstrålar är att förstå hur dessa uppstår och om de kan bidra till att stjärnor exploderar till supernovor. Även supernovor är förstås extremtillstånd i universum; de reglerar takten i stjärnbildning och sprider tunga grundämnen i universum.

Det extrema tillstånd som råder i jetstrålar går inte att återskapa på jorden och Josefin Larsson kommer därför att studera jetstrålar med rymdteleskopet Fermi.

KTH-forskare nummer två att delta i karriärprogrammet Wallenberg Academy Fellows är Jonas Strandberg. Det är nämligen så att större delen av universum består av mörk materia och mörk energi, tillstånd som fysiken saknar förklaringsmodell för. Jonas Strandberg ska undersöka hur partikelfysikens standardmodell kan kompletteras för att beskriva hela universum. Bland annat kommer han att leta efter Higgspartiklar som är tyngre än den man nyligen upptäckte vid CERN.

Slutligen har Dimos Dimarogonas, som forskar om robotar vid KTH, blivit antagen för att utveckla system som möjliggör för robotar att ta hänsyn till omgivningen i sina beslut och i samarbete med människor.

Tänk dig till exempel en framtid där robotar är med i en räddningsinsats. Robotarnas uppgift är att gå in i ett eldhärjat hus och leta efter överlevande. För att räddningsarbetet ska bli effektivt måste de kunna samarbeta och ta sina beslut med hänsyn till vad de andra robotarna gör. Om två robotar är på väg in i samma rum, ska en av dem exempelvis välja att byta väg.

Dagens robotar är sällan så flexibla, men docent Dimos Dimarogonas vid KTH utvecklar system där robotar ska kunna bearbeta information från omgivningen och ta flexibla beslut utifrån vad som händer.

I framtiden kan system med samarbetsinriktade robotar och maskiner till exempel behövas inom transportsektorn, vid industriella tillverkningsprocesser eller, som i exemplet ovan, vid sök- och räddningsinsatser.

Anslaget uppgår till mellan 5 och 9 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde. Efter den första periodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd för ytterligare fem års finansiering.

Totalt har 121 unga forskare utsetts till Wallenberg Academy Fellows under de fyra år som programmet pågått.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Josefin Larsson på 08 - 55 37 80 46 / josla@kth.se, Jonas Strandberg på jostran@kth.se eller Dimos Dimarogonas på 08 - 790 73 26 / dimos@ee.kth.se.