Till innehåll på sidan

”Att sätta mål med korsade armar hjälper inte klimatet”

– Fyra KTH-forskare om klimatkonferensen i Glasgow

Torr jord med lite gräs som sticker upp.
Foto: snakefood / Mostphotos.
Publicerad 2021-11-01

Igår inleddes FN:s 26:e klimatkonferens COP 26 i Glasgow, som pågår till 12 november. Vi frågade fyra KTH-forskare på vilket sätt deras forskning bidrar till att minska utsläpp och att möta klimatförändringarna samt vilken fråga de tycker är den viktigaste under COP26.

Lina Bertling Tjernberg , professor i elkraftnät:

Porträtt på ​ Lina Bertling Tjernberg.
​ Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät på KTH.

– Min forskning bidrar till att stödja nyttjandet av förnyelsebara energikällor samt att nyttja resurser effektivt och ersätta användning av fossila bränslen. Forskningen är inriktad på att förutsäga och modellera tillförlitlighet, påverkan av underhållsinsatser för olika tillämpningar för elkraftsystem. Detta innefattar till exempel att optimera lokala energisystem med småskalig elproduktion från sol, samt batterilagring, eller analys av massintroduktion av elbilar och möjlighet att skapa flexibilitet i elnätet.

– Jag tycker frågan ”Säkra global netto noll vid mitten av århundradet och håll 1,5 grader inom räckhåll” är viktigast. Särskilt viktigt är hur vi kan accelerera utfasningen av kol och öka investeringar i att nyttja förnyelsebara energikällor som exempelvis vind och sol.

Jonas Åkerman , trafikforskare:

Porträtt på ​ Jonas Åkerman.
​ Jonas Åkerman, trafikforskare på KTH.

– I vår forskning tar vi ett systemperspektiv på hur det långväga resandet kan styras in mot klimatmålen. Det långväga resandet står för cirka 14 procent av svenskarnas konsumtionsutsläpp. Det handlar bland annat om framtidens bränslen för flyget, hur flygets höghöjdseffekter kan minskas och hur Zoom och tåg kan ta marknadsandelar från flyget. Analys av ekonomiska styrmedel är också en viktig del av forskningen.

– Hur man kan hejda utbyggnaden av ny kolkraft är förstås centralt. Transportsektorn är viktig, inte minst behöver internationellt flyg och sjöfart, som enskilda länder sällan vill ta ansvar för, uppmärksammas mer. Utvecklade länder måste också leverera på löftet att stödja utvecklingsländer med 100 miljarder dollar per år.

Kåre Gustafsson , Stockholm Exergi, industridoktorand på KTH:

Porträtt på ​ Kåre Gustafsson.
​ Kåre Gustafsson, Stockholm Exergi, industridoktorand på KTH.

– Ständigt ökande halter av växthusgaser har tagit oss till en brytpunkt. Nu räcker det inte att enbart reducera utsläpp. För att nå 1,5 grader Celsius-målet måste dessutom koldioxid sugas tillbaka från atmosfären och lagras. Jag studerar hur detta kan förverkligas med hjälp av biokol och bio-CCS (avskiljning och lagring av koldioxid, red:s anm.) kopplat till fjärrvärmesystem. Potentialen i Sverige är god, runt fem miljoner ton koldioxid per år, motsvarande 10 procent av dagens utsläpp.

– Absolut viktigast är att länderna skärper sina mål att minska utsläppen av växthusgaser. För att klara 1,5 grader-målet krävs en minskning på 55 procent till år 2030. Nuvarande utfästelser räcker endast till 7,5 procent. Men att sätta mål med korsade armar hjälper inte klimatet. Alla länder behöver därför omgående gå från ord till handling och realisera klimatåtgärder – detta i en skala utan motstycke.

Linus Hasselström , forskare på avdelningen för Vatten- och miljöteknik:

Porträtt på ​ Linus Hasselström.
​ Linus Hasselström, forskare på avdelningen för Vatten- och miljöteknik på KTH.

– Vår forskargrupp undersöker framtidens mat, material och energi från havet. Det finns mycket att vinna på att utnyttja havets resurser bättre och jag själv har forskat mycket på alger som är en tillväxtmarknad i Europa och som under vissa förutsättningar kan ge klimatnytta.

– Den viktigaste frågan är att komma framåt med koldioxidskatt och att våga diskutera nationella utvinnings- och användningsförbud för fossila drivmedel. Det är viktigt att få fram nya gröna alternativ, men vi har faktiskt inte evidens på att det i sig leder till att de totala växthusgasutsläppen minskar. Tvärtemot säger forskning att både grön energi och hållbart producerad mat ser ut att vara tillägg mer än de är substitut. Klimatpolitiken har nikotinplåster men röker ändå, typ. Vi behöver sluta med kol och olja.

Håkan Soold

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-11-01