Till innehåll på sidan

Auktioner allt viktigare i ekonomin

Illustration med auktionshammare och matematiska beräkningar.
Årets ekonomipris tilldelas två forskare som hittat nya sätt att köpa och sälja saker på auktioner. (Illustration: ©Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences)
Publicerad 2020-10-12

Forskningen som belönas med årets ekonomipris, auktionsteorin och dess tillämpningar, kommer att användas inom alltfler samhällsområden i framtiden, enligt forskare på KTH.
– Det finns egentligen inga begränsningar. Det medför också möjligheter för samhällsekonomiska besparingar, säger Pontus Braunerhjelm, ekonomiprofessor.

Porträtt av Pontus Braunerhjelm.
Pontus Braunerhjelm, ekonomiprofessor.

Paul Milgrom och Robert Wilson, båda verksamma i USA, får ekonomipriset till Alfred Nobels minne för sina studier om hur auktioner fungerar. De har även omsatt sina teorier i praktiken och utformat nya auktionsformat för varor och tjänster som är svåra att sälja på traditionellt vis.

Att sälja något till den som bjuder högst eller köpa av den som bjuder lägst är något vi ägnat oss åt i tusentals år. På senare år har handeln ökat i omfattning – det kan exempelvis handla om affärer på nätet, köpa bostad via mäklare eller vinna en kommunal upphandling.

I de flesta auktioner finns inslag av spel, strategi och hemlighetsmakeri. Om detta handlar auktionsteorin, som är ett sätt att försöka förstå konsekvenserna av olika regler för budgivning och slutpris.

Pontus Braunerhjelm  förklarar forskarnas insatser:

– Ofta har man haft en för enkel bild av vad en auktion innebär. Milgrom och Wilson har lyft fram ett antal dimensioner som varken de som sätter upp en auktion eller de som köpslår har kontroll över, säger han och fortsätter:

– Det kan handla om att värdet på en rättighet på en marknad är beroende av om köparen kan få samma rättigheter på andra, näraliggande marknader, till exempel för teleoperatörer. Eller att förstå att personliga värderingar och affektionsvärden kan påverka värderingar i en lösöresauktion.

Milgrom och Wilson, som forskar vid Stanford-universitetet, har tagit fram flera nya auktionsformat. Det mest kända exemplet var när amerikanska myndigheter år 1994 sålde radiofrekvenser till teleoperatörer.

– Deras arbete har haft en enorm betydelse inom många samhällsområden, alltifrån enkla nätauktioner till väldigt komplexa och samhällsviktiga affärsområden, säger Pontus Braunerhjelm.

Allt tyder på att auktionshandeln kommer att växa i omfattning och betydelse, enligt Braunerhjelm. Ett aktuellt exempel i höst är när svenska Post- och telestyrelsen auktionerar ut frekvensbanden för 5G-nätet. Då används ett av Milgroms auktionsformat.

Braunerhjelm tror även att stora samhällskostnader kan minskas med hjälp av pristagarnas forskning. Exempelvis inom offentliga upphandlingar i Sverige, som omfattar hundratals miljarder varje år. Han hänvisar till studier som gjorts inom området som slår fast att man skulle kunna kapa kostnaderna med mellan 10 och 20 procent.

– Där behövs en bättre förståelse för hur processen fungerar och hur man kan använda den på bästa sätt.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2020-10-12