Begränsa bil- och flygtrafiken eller missa klimatmålen

I slutet av mars 2012 underkände Riksrevisionen regeringens handlingsplan för infrastrukturen som ska bidra till ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Riksrevisionens granskning bygger bland annat på en underlagsrapport skriven av Jonas Åkerman.

– Granskningen visar att flera planerade trafiksatsningar, bland annat Förbifart Stockholm och andra vägprojekt, blir svåra att förena med klimatmålen, säger Jonas Åkerman, forskningsledare på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH.

Enligt kritiken har bland annat mängden koldioxidutsläpp underskattats i den nationella planen, och nu efterlyser Riksrevisionen en mer detaljerad och rättvisande redovisning av läget.

– Utan korrekt faktaunderlag blir det omöjligt för riksdagen att fatta rätt beslut om framtidens infrastruktur i Sverige, säger Jonas Åkerman.

De sanna siffrorna

När det gäller svenskarnas flygresande har hans analys, som bygger på en resvaneundersökning med 27 000 intervjuer, visat att nära 90 procent av flygresandet är utrikesflyg. Detta medan den officiella siffran för svenskarnas flygresande bara inkluderar inrikesresor.

Eftersom enbart inrikesresorna räknades med, klarade svenskarna utsläppsmålet enligt åtagandena i Kyoto-avtalet som löpte ut 2012.

– Sanningen är, att med utrikesflyget inräknat så fördubblas svenskarnas flygresande vart femtonde år. Svenskarna flyger alltså totalt sett dubbelt så mycket i dag jämfört med i mitten av 1990-talet, säger Jonas Åkerman.

Sverige är inte ensamt om att bara inkludera inrikesflyg i nationella redovisningar över befolkningens resande.

– Inget land vill i dagsläget ta ansvar för den internationella flygtrafiken. Men för att nå de internationella klimatmålen måste alla länder vidga bilden och inte bara se till inrikesresorna. Flyget är en större utsläppskälla än många tror, och utvecklingen måste hejdas om vi år 2050 ska kunna ha begränsat den globala uppvärmningen till två grader Celcius, säger Jonas Åkerman.

Utsläppen från flyget består till hälften av koldioxid och till hälften av kväveoxid och vattenånga. Men när flyget från och med i år inkluderas i EUs utsläppshandel har bara koldioxidutsläppen räknats in.

– Och detta trots att dagens vetenskapliga rön visar att kväveoxid och vattenånga sannolikt utgör ett lika allvarligt klimathot som koldioxid, säger Jonas Åkerman.

Låt flygtrafiken betala för utsläppen

Ett viktigt steg i arbetet med att begränsa utrikesflygets klimatpåverkan är enligt honom att införa koldioxidskatt och moms för resorna. Momsen för utrikesflyg är i dag noll, medan den för inrikesflyg är 6 procent och för bensin 25 procent.

– EU driver frågan om moms för den internationella flygtrafiken, men beslut kan dröja till långt efter 2020 och vi har inte tid att vänta om vi ska nå klimatmålen. Situationen brådskar och jag anser att vi bör studera Storbritannien som redan nu lägger en avgift på flygbiljetter. Det kompenserar för att det internationella flyget betalar mycket lite för sina utsläpp och ingen moms alls, säger Jonas Åkerman.

När det gäller koldioxidskatt betalar in- och utrikesflyget bara tio procent av vad vägtrafiken i Sverige betalar, alltså exempelvis tio öre jämfört med en krona per kilo koldioxid.

Hur ska trafikpolitiker få folk att gå med på att betala mer för sina flygresor?

– Genom att låta pengarna komma till tydlig, konkret nytta inom tågtrafiken, eller varför inte inom områden som sjukvården! Flygskattens inkomster kan leda till förbättringar i samhället, samtidigt som klimatpåverkan minskas.

Elbilar ingen lösning på problemen

När det gäller biltrafiken har Jonas Åkermans forskning visat att bilresandet per person måste minska med 15-30 procent fram till 2050 om Sverige ska uppnå klimatmålet.

Vad kan göras för att begränsa bilismen?

– Vi bör rikta in oss på storstäderna. Vägtullarna sprids i Sverige och trängselavgiften var en succé – över en natt minskade trafiken i Stockholms innerstad med nära 25 procent.

En annan idé han arbetar med är att marknadsanpassa parkeringsavgifter: sett till markvärdet är parkeringsavgifterna i dag alltför låga i centrala delar av storstäder jämfört med i förorten.

– Bilpool är här en viktig kompletterande byggsten.  Bilpooler kan begränsa biltrafiken märkbart genom att fastighetsägare erbjuder de boende tillgång till olika sorters fordon, som liksom hyrbilar kan bokas via dator eller smartphone. I bilpoolen kan allt från elmopeder till stora kombibilar ingå, så färdmedel kan anpassas efter behov.

Jonas Åkerman avvisar teorier om att elbilar i sig kan lösa utsläppsproblematiken. Ur ett livscykelperspektiv sker relativt stora utsläpp vid elproduktionen och vid själva tillverkningen av elbilar. Sammantaget kan en elbil bara minska utsläppen av koldioxid med mellan 25 och 50 procent jämfört med en konventionell bil.

– Budskapet är att det behövs många olika åtgärder. Miljövänlighet betyder inte stenåldersnivå. Vi kan totalt resa ungefär lika mycket som idag om vi i allt större utsträckning utvecklar och använder miljövänligare transportslag som tunnelbana, spårvägar, eldrivna trådbussar och cykelbanor, säger Jonas Åkerman.

Katarina Ahlfort

Läs Jonas Åkermans och Riksrevisionens rapport om varför vi är på väg att missa klimatmålen.