Big Bang-matematik ger Hans Ringström prestigefullt pris
Matematiken bakom Big Bang, det är vad KTH-matematikern Hans Ringströms forsknings kretsar kring. Hans bidrag till studier av kosmologiska modeller har fått stor uppmärksamhet internationellt. Nu uppmärksammas han av Kungl. Vetenskapsakademien genom att tilldelas en av de mest prestigefulla svenska forskningsutmärkelserna, Göran Gustafsson-priset. Förutom 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag får han också ett personligt pris på 100 000 kronor.
På Kungl. Vetenskapsakaemiens (KVA) högtidssammankomst igår fick Hans Ringström, 39 år och docent i matematik på KTH, ta emot ett av de finaste forskningsprisen man kan få i Sverige: Göran Gustafsson-priset. Ett pris som KVA delar ut varje år till fem framstående svenska forskare inom matematik, fysik, kemi, molekylärbiolgi och medicin.
Hans Ringströms forskning handlar om matematiken bakom Big Bang och de matematiska problem som uppkommer när man studerar Einsteins ekvationer i allmän relativitetsteori. Han får priset: "för sina fundamentala och internationellt mycket uppmärksammade bidrag till studiet av dynamiken inom kosmologiska modeller, speciellt vad gäller den kosmiska censurförmodan".
I en intressant videopresentation på KVA:s webbplats gör Hans Ringström en kort historisk exposé över vår bild av och våra teorier kring Universum. Detta som en bakgrund till de problemställningar han ägnar sig åt. Hans Ringström nämner naturligtvis Einsteins allmänna relativitetsteori och senare tiders Big Bang-teorier. Han startar med att nämna den tidiga så kallade geocentriska världsbilden och går via det kopernikanska synsättet till den moderna versionen, den kosmologiska principen.
– Den säger att för ett givet ögonblick i tiden så kan man inte särskilja mellan två punkter i rummet. Det här kallas homogenitet. Man kan heller inte särskilja mellan två riktningar. Det kallas isotropi, säger Hans Ringström.
Men dessa antaganden om homogenitet och isotropi väldigt starka begränsningar om man ska kunna säga något om Universums globala form, enligt Hans Ringström.
– Så det är av intresse att veta vad begränsningarna blir om man bara antar att Universum är nästan homogent och isotropt. Och faktum är att i någon mening är vi tillbaka i Medeltiden för att de observationerna indikerar att Universum är ganska plant i någon bemärkelse, lokalt. Men vad är egentligen den globala formen? Det är inte alls säkert. Det vet vi inte, säger han.
Hela videopresentationen med Hans Ringström kan ses på Kungl. Vetenskapsakademiens webbplats.
Årets Göran Gustafsson-pris i fysik går till Ellen Moons, docent i materialfysik vid Karlstads universitet. Fahmi Himo, professor i kvantkemi vid Stockholms universitet, får priset i kemi. Priset i molkylärbiologi går till Jussi Taipale, professor i medicinsk systembiologi vid Karolinska Institutet. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, får priset i medicin.
Göran Gustafssonprisen utdelas årligen sedan 1991 av Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Prisnomineringar kommer från landets universitet och högskolor och bereds av Kungl. Vetenskapsakademien, som också delar ut prisen under sin högtidsdag den 31 mars. Stiftelsen förvaltar ett kapital om cirka en miljard kronor.
Håkan Soold