Till innehåll på sidan

”Börja anpassa vår byggda miljö till klimatförändringarna”

– Det är hög tid att forska på hållbara anpassningar av våra byggda miljöer, som ska tåla pågående ökande klimatförändringar, säger KTH-professor Johan Silfwerbrand. (Foto: Håkan Lindgren)
Publicerad 2019-10-30

Det räcker inte att fokusera på att minska klimatförändringarna. Mer forskning måste inriktas på anpassning till den rådande och framtida klimatsituationen, anser Johan Silfwerbrand, prefekt för institutionen för byggvetenskap på KTH.

Rapporten som FN:s klimatpanel IPCC presenterade i september 2019 visar bland annat att världshaven stiger snabbare än väntat på grund av ökande temperatur och smältande isar.

– Klimatförändringarna medför att våra strandnära byggnationer måste tåla ett ökat vattentryck. Byggnader och anläggningar ska också klara en ökad belastning i form av starkare vindar, mer snö, ökad fuktighet och större brandrisker framöver, konstaterar Johan Silfwerbrand .

– Vi har inte tid att enbart vänta in resultat av enskilda forskningsprojekt kring miljövänliga material och byggsystem – vi måste satsa mer på forskning kring anpassning.

Mest akut är det enligt Johan Silfwerbrand att säkra upp kustnära bebyggelse, men det brådskar även att skapa effektivare avrinning från byggda miljöer i inlandet. Detta eftersom klimatförändringarna kan medföra mer regn.

– Det har redan blivit varmare i Sverige och SMHI:s mätningar visar att vi ligger över tidigare års medeltemperatur månad för månad. Sverige kommer att drabbas av mer dramatiska förändringar till följd av klimatförändringarna, även om vi börjar i ett jämförelsevis snällt läge här uppe i Norden, säger Johan Silfwerbrand vidare.

Vilka konkreta anpassningsprojekt ser du bör prioriteras?
– Bland annat måste vi komma igång med att konstruera skydd mot översvämningar, förstärka dammar, hus och brokonstruktioner. Vi behöver skapa nya regler för hur broar får belastas, och vi borde börja använda mer geoinformatik för att tidigt upptäcka nystartade skogsbränder innan de hinner spridas.

Johan Silfwerbrand har sedan sin tid på Betonginstitutet 2011 haft tankar gällande omställning till den förändrade klimatsituationen.

Han framhåller att ett annat prioriterat anpassningsområde i Sverige är kommunernas system för vatten och avlopp, som han beskriver som ”en tickande bomb”. Ledningarna är på många håll gamla och slitna och saknar underhåll.

– Ett problem med VA-systemen är att de inte klarar kraftiga regn. Då bräddas dagvattnet orenat direkt ut i vattendrag, berättar han.

En bräddning innebär ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten till närmaste sjö eller vattendrag, till följd av att ledningsnät eller reningsverk är överbelastat och vattenmängden är större än vad vattensystemet klarar av.

– Ökar regnmängderna behöver vi kanske brädda flera gånger varje år i stället för någon gång vart femte år. Men de flesta politiker vill hellre inviga en ny simhall än ett nytt avloppssystem...

– Dessutom är det inte bara vi på tekniksidan som behöver agera snabbt för anpassningen till klimatförändringar – stadsplanerare är också i hög grad involverade.

I debatten om hållbara material för framtidens byggnationer har användningen av betong ifrågasatts, men Johan Silfwerbrand förutspår att betong kommer att ha en stor och viktig roll i klimatanpassningen.

Fakta FN:s klimatrapport 2019

FN:s klimatrapport 2019 https://www.ipcc.ch/

-Cirka 1 meters havshöjning globalt, fram till år 2100, kan utläsas av prognoser i klimatrapporten. Siffrorna präglas dock av en ”djup osäkerhet” – vattenhöjningen kan nämligen ske betydligt snabbare än så.

-Fler än 100 forskare från över 30 länder har samlat aktuell forskning om klimatförändringarnas effekter på våra hav, kuster, polarområden och höga bergsområden, samt i de samhällen som är beroende av dessa platser.

– Betongen är robust och tålig, och vi ser att vi skulle spara mycket energi och miljö genom att gjuta mer optimerade betongelement, och genom att använda en mindre mängd cement i betongen när vi gjuter, säger han.

– Kan vi dessutom fånga in koldioxiden redan på cementfabriken blir betongen ett mycket hållbart, konkurrenskraftigt material.

Redan om 5-10 år kan resultaten av konkreta, anpassningsinriktade forskningsprojekt börja användas, enligt Johan Silfwerbrands beräkningar.

– Byggvetenskapen har nästan inga pågående forskningsprojekt om anpassning. Allt fokus ligger på förbättring av hållbara material, byggnader och anläggningar. Inom både högskola och näringsliv är man bra på att jobba för minskning av klimatförändringarna, men nu måste vi komma igång med tydliga anpassningar! Det är bråttom.

Text: Katarina Ahlfort
Foto: Håkan Lindgren

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2019-10-30