Bra utfall för KTH i Vetenskapsrådets infrastruktursatsningar

I förra veckan presenterades resultaten av ansökningarna till Vetenskapsrådets långsiktiga satsningar på svensk forskningsinfrastruktur. Totalt har Vetenskapsrådet beslutat om finansiering om cirka fyra miljarder kronor under uppemot åtta år. Satsningen från Vetenskapsrådet går till anläggningar, utrustning och databaser av hög kvalitet, vilket är av avgörande betydelse för utveckling av forskning och innovationer.

– Syftet är att ge svenska forskare det bästa möjliga stödet att kunna bedriva forskning av högsta kvalitet, säger Björn Halleröd, huvudsekreterare för forskningens infrastruktur vid Vetenskapsrådet.

KTH gjorde tre ansökningar som huvudsökande och samtliga beviljades. Dessa tre är:

• National Genomics Infrastructure (NGI). Uppsala Universitet och Karolinska Institutet ingår i konsortiet. Joakim Lundeborg är ansvarig forskare på KTH.
• Driftsmedel för deltagande i experimenten ATLAS och ALICE vid CERN samt WLCG (The Worldwide LHC Computing Grid). Lunds Universitet, Stockholms Universitet och Uppsala Universitet ingår i konsortiet. Bengt Lund-Jensen är ansvarig forskare på KTH.
• Driftsmedel för svensk medverkan i projektet Advanced Gamma Tracking Array (AGATA). Lunds Universitet och Uppsala Universitet ingår i konsortiet. Bo Cederwall är ansvarig forskare på KTH.

Mikael Östling, prorektor med ansvar för strategisk samverkan och forskningens infrastruktur, är mycket nöjd med utfallet för KTH.

– Det är jättefint att se hur våra KTH ansökningar har gått hem hos Vetenskapsrådet. Våra tre ansökningar som huvudansökande har beviljats samt att av de sju andra ansökningarna som vi medverkar som medsökande i har sex blivit beviljade. Ytterligare positivt är ju också satsningen på SNIC med 500 miljoner kronor där KTH är en av de stora partnerna. Dessa infrasatsningar är ju inte öppna varje år så det är ju viktigt att vi får utdelning när det sker, säger han.

Beloppen för de enskilda ansökningarna är inte fastställda, konstaterar Björn Halleröd på Vetenskapsrådet. Detta görs i en dialog med de sökande och de det ansvariga lärosätet. Dialogerna kommer hållas under oktober fram till mitten av november.

– Denna långsiktiga satsning på forskningsinfrastruktur görs i samarbete med de svenska universiteten, som i samtliga fall bidrar med betydande medfinansiering, säger Björn Halleröd.

Håkan Soold

 

De ansökningar som beviljats finansiering där KTH är medsökande är:

• Biodiversity Atlas Sweden. Huvudsökande: Naturhistoriska riksmuseet. Övriga medverkande i konsortiet: Lunds Universitet, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet och Linnéuniversitetet. Ansvarig forskare på KTH: Anders Andersson.
• National Bioinformatics Infrastucture Sweden (NBIS) and the Swedish node in Elixir (the European infrastructure for biological information). Huvudsökande: Uppsala Universitet. Övriga medverkande: Lunds Universitet, Karolinska Institutet, Umeå Universitet, Göteborgs Universitet, SLU, Stockholms Universitet, Linköpings Universitet, Chalmers och Naturhistoriska riksmuseet. Ansvarig forskare på KTH: Anders Andersson.
• Infrastructure for research and development of fusion reactors. Huvudsökande: Uppsala Universitet. Övriga medverkande: Linköpings Universitet. Ansvarig forskare på KTH: Per Brunsell.
• Språkbanken och Swe-Clarin. Huvudsökande: Göteborgs Universitet. Övriga medverkande: Stockholms Universitet, Lunds Universitet, Uppsala Universitet, Linköpings Universitet, Umeå Universitet, Riksarkivet, Institutet för språk och folkminnen. Ansvarig forskare på KTH: Jens Edlund.
• The Accelerator-based Ion Technology Consortium – AB-ITC. Huvudsökande: Uppsala Universitet. Övriga medverkande: Linköpings Universitet. Ansvarig forskare på KTH: Per Olsson.
• Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC).Huvudsökande: Uppsala Universitet. Övriga medverkande: Chalmers Linköpings Universitet, Lunds Universitet, Umeå Unversitet.